Forskning avgörande för samhällsbyggandet

Samhällsbyggnadssektorn omsätter 25 procent av BNP och skapar runt en halv miljon jobb.  En stark samhällsbyggnadssektor har därför direkt påverkan på vårt lands tillväxt och välstånd. Byggandet skapar inte bara fysiska förutsättningar, det handlar lika mycket om medborgarnas livskvalitet och företagens konkurrenskraft. Några pågående samhällsbyggnadsprojekt som rymmer alla dessa dimensioner och som visar på sektorns exportpotential är exempelvis:

￭ Export- och investeringsplattformen Hammarby Sjöstad 2.0
￭ Stadsflytten av Kiruna 
￭ Pilotprojektet DriveMe, i vilket aktörer inom både transport och samhällsplanering samverkar kring autonoma fordon.

Den nationella forskningspolitiken hänger tätt samman med andra satsningar: byggandet av nya hållbara städer, regeringens infrastrukturproposition och inte minst tidigare och kommande förslag på det bostadspolitiska området. Förverkligandet av allt detta kräver ett offensivt forsknings- och innovationsarbete, som sker sektorsövergripande.

Byggandet står inför tuffa effektivitetsutmaningar. Samtidigt som det råder brist på nya bostäder finns stora underhållsbehov i befintlig infrastruktur och bebyggelse. 710 000 nya bostäder ska byggas till 2025. Detta gör det angeläget med forskning som snabbt omsätts i praktik. Först då kan vi skapa varaktiga samhällsförbättringar.

Redan idag pågår viktiga forskningsinsatser hos våra medlemmar. Men bra kan bli bättre. IQ Samhällsbyggnad kommer verka för att våra medlemmar antar ett gemensamt FoU-mål som möter upp regeringens proposition. Tillsammans har vi möjlighet att utveckla världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande.

En stark samverkan mellan alla aktörer i samhällsbyggnadsprocessen är helt nödvändig – från forskning och företag till kommuner och intresseorganisationer. I en undersökning bland våra medlemmar pekas just samverkan ut som viktigast för sektorns mobilisering. Samverkan i tillämpade forskningsprojekt skapar dessutom bryggor mellan stora och små företag.

I forskningspropositionen föreslås bland annat inrättandet av ett tioårigt forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande, hos Formas. Vi är glada över att regeringen tar den typen av långsiktiga initiativ. Men för att forskning och innovation snabbare ska kunna bidra till samhällsbyggandet bör direktiven för forskningsstöden ses över. Det måste vara de mest innovativa förslagen som premieras, oavsett huvudman. Vi uppmanar därför att regeringen snarast möjliggör för privata aktörer att tilldelas offentliga forskningsmedel från Formas och Trafikverket, på samma villkor som för Vinnova.

Vi hoppas även att Sveriges forskningsfinansiärer kommer att prioritera initiativ som har potential att ge en tydlig och konkret nytta i samhället.

Vårt besked är tydligt: sektorn är beredd att göra det vi kan för att lösa de svåra uppgifter som svenskt samhällsbyggande har framför sig. Ett ökat fokus på att få ut forskningsresultat i praktiken är dock av yttersta vikt om vi tillsammans ska kunna skapa världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande.

IQ Samhällsbyggnads styrelse:

Mari Broman, Styrelseordförande

Ronny Andersson, Chef forskning och utveckling, Cementa

Anna Bergström, VD, BSK Arkitekter

Sanna Edling, Chef för utveckling och hållbarhet, HSB

Stefan Engdahl, Chef verksamhetsområde planering, Trafikverket

Kristina Gabrielii, Ansvarig CSR, Samhällsansvar och hållbarhet, Peab

Gunilla Glasare, Chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Per-Ola Jönsson, VD Skanska Installation

Nina Ryd, Professor, Chalmers tekniska högskola

Niklas Sörensen, VD Ramböll Sverige

Erik Westin, Enhetschef och stf Regiondirektör, Akademiska hus

Eva Schelin, VD IQ Samhällsbyggnad

Mari Broman, styrelseordförande, IQ Samhällsbyggnads styrelse