Fler chefer i äldrevården höjer kvaliteten

Satsningen på utökad bemanning i äldreomsorgen presenterades i vårbudgeten. Under de närmaste åren ska sju miljarder kronor användas för bland annat ökad trygghet för de äldre, möjligheter för personalen att utveckla verksamheten och en förbättrad arbetsmiljö.

Just nu utreder Socialstyrelsen hur satsningen ska genomföras, administreras och följas upp. Ett viktigt arbete, ingen vill ju att den välbehövliga och välkomna satsningen ska bli ett slag i luften.

Hur kommer då pengarna mest till sin rätt? Ett enkelt svar skulle vara att anställa 4 000 till 5 000 nya omsorgsmedarbetare. Utan att ta hänsyn till vem som ska vägleda, stötta eller organisera dessa.

Ett alternativ är att satsa på både omsorgsmedarbetare och chefer. Där cheferna hinner vara närvarande ledare, säkerställa goda arbetsvillkor och organisera verksamheten så att den ger bästa möjliga kvalitet för de äldre. Omsorgspersonalen i sin tur kan fokusera på mötet med de äldre, i trygg förvissning om att chefen finns där för att ta ansvar för prioriteringar och skapa kontinuitet.

I en undersökning som Kommunal gjort bland sina medlemmar i äldreomsorgen står det klart att omsorgspersonalen ofta saknar ledarskap. Närmare en femtedel, 18 procent, av de svarande var missnöjda med den närmaste chefens möjligheter att ge handledning i arbetet.

I förra veckan aviserade också Arbetsmiljöverket att man inleder en granskning av första linjens chefer inom vård och omsorg. Anledningen är bland annat den höga arbetsbelastningen och för stora ansvarsområden. Arbetsmiljöverket slår inför sin granskning fast att första linjens chefer har fått ökat ansvar samtidigt som resurserna har minskat.

Cheferna i äldreomsorgen har en viktig roll i den dagliga verksamheten. De coachar, stöttar och organiserar. Samtidigt håller de kontakt med de äldre och deras anhöriga. Faktum är att utan cheferna stannar äldreomsorgen.

När Vision förra året räknade på behovet av chefer inom äldreomsorgen visade det sig att såväl kommuner som ideella och privata utförare inom äldreomsorgen står inför stora utmaningar. De närmaste åren kommer man att behöva rekrytera 2 000 nya chefer för att täcka upp för pensionsavgångar och samtidigt skapa ett rimligt antal underställda för varje chef.

Och 2 000 nya chefer i äldreomsorgen skulle leda till klara förbättringar. Det handlar bland annat om:

• Ökad trygghet för de äldre och deras anhöriga genom bättre kontinuitet. Första linjens chefer är de som har överblick och kan arbeta med ledning av verksamheten, stöd och prioriteringar – det som skapar kontinuitet.

• Mer tid för de äldre genom en mer stabil organisation. Första linjens chefer är de som kan organisera verksamheten och fördela personalen efter de äldres behov. De är också de som kan få en överblick av behov och resurser och som kan larma uppåt i organisationen.

• Bättre arbetsmiljö för omsorgspersonalen genom att cheferna får tid att leda. Första linjens chefer är de som ska finnas till hands för att stötta omsorgspersonalen och ge dem vägledning. Det här leder i sin tur till minskade sjukskrivningar när cheferna får ökade möjligheter att möta personalens behov.

Ytterligare ett perspektiv är att en satsning på chefer i äldreomsorgen är en konkret jämställdhetsinsats, något som Socialstyrelsen har i uppdrag att ta med i sin pågående översyn. Den kvinnodominerade första linjens chefer inom äldreomsorgen omfattas i dag av så kallad strukturell villkorsdiskriminering. Bland annat handlar det om att cheferna har fler underställda och större verksamhetsansvar än chefer i motsvarande manligt dominerade branscher.

Första linjens chefer i äldreomsorgen är inte en administrativ funktion, de är en självklar del i det direkta utförandet av äldreomsorg. Cheferna har en nyckelposition för att svensk äldreomsorg ska fungera dygnet runt, året runt.

Trots det har chefer i äldreomsorgen redan i dag allt för många underställda. I genomsnitt ansvarar de för 50 medarbetare, mot Socialstyrelsens rekommenderade 30.

Att tillsätta fler omsorgspersonal med ett befintligt antal chefer kan därmed få motsatt effekt på kvaliteten i äldreomsorgen. Med fler medarbetare får cheferna i än högre grad fokusera på att lösa akuta problem och lösningar i stället för att jobba långsiktigt. Samtidigt får enskilda anställda ta ansvar för prioriteringar – vilket kan drabba de äldre och deras anhöriga.

Genom att Socialstyrelsen föreslår att kommunerna lägger en del av de pengar som regeringen nu satsar på äldreomsorgen på cheferna, skulle såväl de äldre som alla de som jobbar i äldreomsorgen få det bättre.

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision