Fem förslag för bättre vattenförsörjning

Inte ett moln, så långt ögat kan nå. Inte en droppe regn, på flera dar. Ja, sommaren i Sverige är normalt alldeles för kort men sommaren 2018 känns redan lång. För många har vi drömväder, för andra är det en mardröm. Med ett förändrat klimat behöver vi anpassa oss till både för mycket och för lite vatten. Landet lagom kommer inte ha lagom med vatten överallt hela tiden.

Svenskt Vatten företräder kommunerna, de som ser till att du har rent vatten i din kran och att det som spolas ner tas om hand. De märker i allra högsta grad av förändringarna. Vatten behöver rinna ur kranen – även då det inte regnar på en månad. Regnvattnet måste tas om hand när väl regnet vräker ner. För att allt detta ska fortsätta fungera behöver vi bygga ett mer robust och flexibelt samhälle, ett samhälle där inte bara de kommunala VA-organisationerna behöver agera.

Svenskt Vatten föreslår insatser på fem olika områden:

1. Skydda det vatten vi har. I dag får en miljon svenskar sitt kranvatten från vattentäkter som helt saknar skyddsområde. Vattnet behöver skyddas från yttre hot, kemikalier och andra föroreningar, men det är dyrt, krångligt och tidskrävande att skydda det viktigaste vi har. Det måste bli mycket enklare och snabbare.

2. Det krävs stora investeringar. Många vattenverk närmade sig under försommarens hetta sin maxkapacitet. De behöver byggas ut. Det krävs även långa överföringsledningar för att kunna flytta vattnet från de helt nya vattentäkter som behöver tas fram. På vissa platser måste vi ta till kostsamma åtgärder som att avsalta havsvatten. Allt detta ska klaras av samtidigt som gamla anläggningar och ledningar ska bytas ut och nya bostäder för en snabbt växande befolkning ska förses med vatten och avlopp.

3. Behåll vattnet på land. Med plats för regnvatten i dammar skapar vi mer grundvatten för torrare perioder. Om vi fördröjer vattnet i nedsänkta diken, våtmarker och grönytor hindras också föroreningar från att nå vattentäkterna. Dessutom slipper vi vatten upp till knäna hemma i källaren. Inte bara blommor och djur mår bra när vattnet finns kvar. Det gör även jordbrukare och stadsbor.

4. Regelverk och styrning. I dag sköter kommunerna vatten och avlopp men flera olika departement och en lång rad olika statliga myndigheter har var och en ansvar för sin del.  Ingen har ansvar för helheten. Förvaltningen av vårt vatten måste reformeras. Lagstiftningen behöver uppgraderas och anpassas till både mer och mindre vatten. Fler aktörer måste vara med och göra plats för vattnet vid skyfall. Vi behöver ha stöd för praktiskt genomförbara sanktioner mot dem som bryter mot bevattningsförbud. Kanske behövs en klimatbalk för att komma ur de stuprör som vattenfrågan fastnat i?

5. Kommunerna måste samverka. Det finns 15 vattenverk och 17 avloppsreningsverk i en kommun med 6 000 invånare. Att driva alla dessa med nya miljökrav och ny teknik är en enorm utmaning. Kommunerna måste samverka mer, inte minst med kompetensdelning. Lagstiftningen behöver ge bättre och enklare möjligheter till detta. Vår bedömning är att det krävs ett underlag på minst 50 000 invånare för att klara vatten och avlopp på ett hållbart sätt.

Allt detta kommer att kosta stora pengar. Priset på kommunalt vatten i Sverige är i genomsnitt fyra öre per liter, men det skiljer nästan 400 procent mellan den dyraste och billigaste taxan. De skillnaderna kommer att öka.

Vi har tidigare förutspått fördubblat pris på 20 år, utöver inflation. Notan för torka, skyfall och andra klimateffekter gör att det behöver revideras uppåt.

Vi behöver alla sluta låtsas som om det regnar.

Ulf Thysell, tf vd Svenskt Vatten