”Fel lägga ansvaret för IS-krigare på kommunerna”

Intervjun med IS-avhopparen Malik i söndagens Agenda i SVT har återigen fått fart på debatten om återvändarna. Efter inslaget fick demokratiminister Alice Bah Kuhnke tuffa frågor om varför Sverige inte kommit längre i frågan om hur återvändarna ska hanteras. Enligt henne ligger ansvaret till stor del på kommunerna.

Hans Brun tycker inte situationen är tillfredsställande.

– Det är oroväckande att man inte verkar ha någon klar strategi på departementet, utan lägger ansvaret på kommunerna, säger han till Dagens Samhälle.

– På så vis slipper man peta i det själva, fast problemet varit känt i flera år.

Säkerhetspolisen räknar med att cirka 300 svenskar rest för att ansluta sig till IS och liknande radikala islamistiska grupper som Jabaat al-Nusra – före detta al-Qaida i Syrien. Av dem tros mellan 140 och 150 ha kommit hem igen. I somras uppskattades 45 svenska jihadister, eller runt var sjätte frivillig, ha stupat eller omkommit på annat vis.

Enligt Hans Brun är det rimligt att anta att samtliga IS-frivilliga begått brott.

– Eller åtminstone deltagit i träning, vilket även det är kriminaliserat nuförtiden.

Det kommer dock inte att vara möjligt att åtala eller döma större delen av återvändarna, anser Hans Brun.

– Det kommer att saknas bevis. Även om det hänt att folk dömts på teknisk bevisning, som de båda i Göteborg som fälldes på grund av filmer på avrättningar, så kommer det inte att vara möjligt i vartenda fall.

Inrikesminister Anders Ygeman, knuten till Justitiedepartementet, är den som sedan 2014 är ansvarig för samhällets krisberedskap. Men återvändarfrågan har hamnat på Alice Bah Kuhnkes bord, i hennes roll som demokratiminister.

Är det verkligen rimligt?

– Nej. Frågan borde egentligen ligga på exempelvis inrikesministern, och vara sammankopplad med det övergripande arbetet mot terrorism.

Hans Brun tror inte att varenda återvändare nödvändigtvis är potentiella terrorister här i Sverige.

– Men det räcker med en enda farlig individ – titta på Breivik.

Ett svenskt exempel är den före detta nazisten Jackie Arklöv, som var legosoldat i ett kroatiskt förband i Bosnien 1992 och är dömd för bland annat tortyr och etnisk rensning mot bosniska muslimer. Efter att han återvänt till Sverige gjorde han sig skyldig till flera bankrån och är tillsammans med två andra nazister dömd för morden på två poliser 1999.

– Jackie Arklöv var också en återvändare, säger Hans Brun. Det är viktigt att komma ihåg.

Även om säkerhetspolisen har en bra överblick på de svenska IS-frivilliga är det inte säkert att informationen når andra delar av polisen, eller socialtjänsten. Något som försvårat kommunernas hantering av problemet.

– Det är ett klassiskt dilemma, säger Hans Brun. Säkerhetspolisen behöver skydda sina källor och hemlighålla vilken information man har.

– Men om den öppna polisen ska dra ett så tungt lass måste man hitta en rimlig balans mellan sådana hänsyn och behovet av information.

Det är dock inget specifikt svenskt problem.

– Det är vanligt på många håll. Se bara i USA inför 11 september 2001, då satt FBI med vissa pusselbitar och CIA med andra, utan att dela med sig till varandra.

Daniel Wiklander, debattredaktör och reporter, Dagens Samhälle