tisdag26 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

EU:s beslut avgörande för svenska bönder

Publicerad: 18 oktober 2017, 22:10

Framtiden för Sveriges mest använda bekämpningsmedel avgörs nästa vecka i Bryssel. Ett beslut som berör tiotusentals svenska bönder, skriver Sigrid Melchior.

Ämnen i artikeln:

EUJordbrukLivsmedel

SM

Sigrid Melchior


Tillståndet för att sälja glyfosat på EU:s gemensamma marknad går ut runt lucia i år. Om det inte förnyas får medlet inte säljas längre. I slutet av oktober samlas en kommitté med representanter från alla EU-länder för att fatta beslutet. Men de är oense.

Glyfosat är den aktiva substansen i Monsantos ogräsgift Roundup, som lanserades 1974 och direkt blev en storsäljare över hela världen. År 2000 gick patentet ut och i dag säljer flera företag glyfosatprodukter på den europeiska marknaden.

Enligt Statistiska centralbyrån använder hälften av svenska jordbrukare växtskyddsmedel, varav två tredjedelar glyfosat. Totalt använder alltså omkring 20 000 bönder medlet. Det säljs 600 ton per år i Sverige, enligt Kemikalieinspektionen.

Den typiska svenska glyfosatkonsumenten är en spannmålsbonde som sprutar åkern för att avlägsna ogräs före sådden. Om glyfosat förbjöds skulle vissa bönder byta till ett mindre effektivt ogräsgift och i stället använda det oftare. Andra skulle plöja åkern mer, vilket ökar koldioxidutsläppen och bidrar till urlakning av näringsämnen. Ett förbud skulle kräva en stor omställning för många. Kommittémötet om glyfosat är därför storpolitik.

Varje företag som vill sälja sin produkt på den gemensamma europeiska marknaden måste skicka in en ansökan till EU-kommis-sionen. Kommissionen ber en av sina myndigheter – i fråga om glyfosat är det kemikaliemyndigheten ECHA i Helsingfors och livsmedelsmyndigheten EFSA i italienska Parma – att göra en säkerhetsbedömning. Inga hänsyn ska tas till den allmänna opinionen, eller till om ett lands regering lovat väljarna ett kemikaliefritt jordbruk – man bedriver inte politik utan vetenskap, understryker EU-kommissionen.

Eftersom ECHA och EFSA har konstaterat att glyfosat inte är farligt för människor vid normal användning (alltså på åkrarna och inte i morgonkaffet), föreslår EU-kommissionen att medlet fortsatt godkänns. Men EU-ländernas regeringar har sista ordet; med kvalificerad majoritet kan de välja att följa, eller strunta i, kommissionens förslag. När beslutet skulle klubbas i fjol saknades sådan majoritet både för och mot att förlänga tillståndet.

Bland andra Frankrike och Italien vill stoppa glyfosatet. Svenska regeringen brukar följa EU-myndigheternas bedömning. Tyskland kan bli vågmästare, men kan lägga ner sin röst eftersom den tyska regeringen befinner sig i koalitionsförhandlingar med det glyfosatskeptiska miljöpartiet.

Kärnfrågan är om bekämpningsmedlet är cancerframkallande. Cancerforskningsorganisationen IARC, en avdelning av FN/WHO, anser att glyfosat ”troligtvis” är cancerframkallande, medan EU-myndigheterna anser att detta är ”osannolikt” – en bedömning som delas av FN:s livsmedelsorganisation FAO.

Men glyfosat är politiskt känsligt av andra skäl. I stora delar av världen, dock inte i Europa, används Roundup tillsammans med en genmodifierad majssort från Monsanto. Den i Europa utbredda skepsisen mot genmodifierade grödor (GMO), liksom Monsantos dåliga rykte, har smittat av sig på glyfosat. Häromveckan portades Monsantos representanter sensationellt nog från EU-parlamentet sedan de vägrat ställa upp på förhör i parlamentets jordbruks- och miljöutskott.

Splittringen i EU om glyfosat speglar den splittring som i åratal funnits om GMO. EU-kommissionen har flera gånger rekommenderat att tillåta odling av GMO-grödor, men varje gång har EU-ländernas röster varit jämnt fördelade och varken räckt till för att följa eller förkasta rekommendationen. Och kommissionen, som därmed har rätt att fatta det avgörande beslutet, har valt att passa; frågan är alltför politiskt känsligt.

Kommissionen vill nu till varje pris undvika samma låsning om glyfosat och pressar därför de 28 regeringarna att fatta ett beslut och sedan ta de politiska konsekvenserna (arga bönder, exempelvis) av det.

EU-kommissionen har redan föreslagit att tillståndet för glyfosat bara ska förlängas med tio år, i stället för brukliga femton. Kanske blir det en ännu kortare tillståndstid – fem år – som kompromiss. I hopp om att nya och fler studier en gång för alla kan avgöra om glyfosat utgör en risk för bönder och konsumenter eller inte.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev