Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

EU vinstlott för kommunerna

Publicerad: 22 maj 2014, 01:30

Drygt sju av tio kommunstyrelseordförande anser att det svenska EU-medlemskapet varit bra för deras kommun. Centerpartisterna är mest positiva. Det visar en stor enkät bland lokala toppolitiker.


Inför söndagens EU-val har Dagens Samhälle frågat landets samtliga kommunstyrelseordförande hur de anser att Sveriges medlemskap i den europeiska unionen påverkat deras kommun. 176 ordföranden svarade, det vill säga 61 procent.

Hela 73 procent av de lokala toppolitikerna anser att det varit mycket eller ganska positivt. Störst är nöjdheten bland de borgerliga. Allra mest positiva är centerpartisterna. Anmärkningsvärt för ett parti som gick till EU-val 1995 med parollen ”Nja till Europa”.

Att Sverige har en uppsättning lokala toppolitiker som med tiden blivit i huvudsak positiva till EU kan illustreras av Gudrun Hansson (S) i Strömsund, kommunen som hade allra flest nej-sägare i folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994. Också hon röstade nej den gången. Nu är hon positiv.

– Vi har fått stöd till en rad projekt som gett oss stora möjligheter att jobba med utvecklingsfrågor. Om vi inte varit med i EU hade vi inte fått samma utveckling.

Sveriges Kommuner och Landsting har med en undersökning visat att 60 procent av besluten i en kommun påverkas av EU.

Att unionen griper in på många nivåer i den kommunala vardagen är uppenbart också i DS:s enkät. Politikernas konkreta exempel på vad EU-medlemskapet betytt för den egna kommunen handlar om allt från fred och säkerhet till reda pengar och cykelbanor.

– EU är ett fredsprojekt. Det går inte att bortse från den övergripande aspekten, säger Ulf Olsson (S) i Borås.

Många framhåller att EU gett de lokala företagen större möjligheter.

– Jag tänker på hur vårt näringsliv annars skulle ha klarat sig, säger Martin Carling (C) i Dals-Ed.

– EU har gett mer handel och fler jobb, vilket ger ökade skatteintäkter, säger Mats Gerdau (M) i Nacka.

Möjligheten att få pengar från EU:s fonder uppskattas av naturliga skäl av kommunstyrelseordförandena. De ger en lång rad exempel på hur de anser att exempelvis EU:s strukturfonder skapat tillväxt.

Det är också tydligt att Lea-der, ett EU- program för landsbygdsutveckling, gjort ett stort avtryck. Troligen är det en förklaring till centerpartisternas positiva syn på EU.

Roland Åkesson (C) i Mönsterås ger ett väldigt konkret exempel på vad han anser att EU betytt för landsbygden.

– Utan miljöstödet hade förmodligen alla hagmarker som nu hålls öppna varit skog.

EU-pengar till Norrbottniabanan, utvecklingen av hamnen i Trelleborg, en ny gång- och cykelväg i Tingsryd eller ett rejält lyft för ishallen i Timrå. Det är kanske inte konstigt att sådant påverkar politikernas syn på medlemskapet.

Flera är dock självkritiska när det gäller hur man upplyser kommuninvånarna om EU:s konkreta betydelse för kommunen.

– Vi har varit dåliga på att berätta för medborgarna om fördelarna med EU-medlemskapet i vardagen, säger Mats Green (M) i Jönköping.

De många positiva toppolitikerna framhåller också nyttan med den kompetenshöjning som deltagandet i EU-projekt ger.

– Det är spännande att man för att få del av vissa me-del måste samarbeta med and-ra ute i Europa. Det är intressant för svenska kommuner som kanske varit sig själva nog, säger Jan Bohman (S) i Borlänge.

Det finns också en hel del kritiska synpunkter bland kommunstyrelseordförandena, även om endast 4 procent av dem valt svarsalternativet att EU-medlemskapet varit gans-ka eller mycket negativt.

Ofta handlar det om detaljstyrning och krångliga regelverk. Framför allt finns kritik mot EU:s roll när det gäller lagen om offentlig upphandling (LOU).

– Regelverket vid upphandlingar har påverkat vår kommun negativt, eftersom de lokala företagen har svårt att bli leverantörer när anbudsgivningen ofta är komplicerad och krävande, säger Jan-Erik Larsson (S) i Flen.

– LOU har ställt till med mycket dumheter. De enda som tjänat på den är väl juristerna, säger hans partikollega i Köping, Elizabeth Salomonsson.

Men flera är också inne på att det är lite väl bekvämt att bara skylla på EU när det gäller regelkrångel. Kanske är det också Sveriges vilja att vara ”bäst i klassen” som ställer till det.

– Det är väl lite typiskt oss att vi ska vara så jädra lydiga, säger Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna.

Möjligheten EU ger att bekämpa brottslighet över gränserna uppskattas av flera.

– För oss som kustkommun är det bra att gemensamt bekämpa internationell brottslighet, säger Jörgen Warborn (M) i Varberg.

Hans partikollega i Vimmerby, Micael Glennfalk, ser dock negativa konsekvenser när det gäller brottsligheten:

– Kriminella gäng med utrikesfödda som stjäl i butiker skapar stora problem för handlarna och köpmännen. Den fria rörligheten kräver ökad polisnärvaro, men det har vi inte fått här i Vimmerby. Beatrice Ask har varit här och pratat med företagare om problemen.

Johan Delby & Magnus Wrede, reportrar

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev