Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

"Ett EU-pass kostar bara 400 kronor i Ukraina"

Publicerad: 30 augusti 2017, 22:15

På Ukrainska hemsidor erbjuder förmedlingsföretag hjälp med att få jobb I Sverige.

Bristen på yrkesarbetare på den svenska byggmarknaden är stor. Att det ändå byggs beror på ett stort inslag av utländsk arbetskraft. Byggfacken räknar med att 50 000 utländska byggjobbare är verksamma i Sverige.


Enligt Arbets­miljöverket var 16 155 byggnadsarbetare utstatione­rade i Sverige under våren. De har anställning i ett utländskt företag inom EU, men jobbar i Sverige under tre månader. Nära två tredje­delar av dem i Stockholm. Strax över 400 byggnadsarbetare har som enskilda fått arbetstillstånd i Sverige under våren. Men andelen är långt högre, många som arbetar på byggen är papperslösa, här utan uppehållstillstånd eller på turist­visum. När byggfacken räknat på bygguppdragens omfattning kontra tillgängliga arbetare är slutsatsen att det finns cirka 50 000 utländska byggnadsarbetare i landet.

– De stora företagen är bara intresserade av stora byggen. De medelstora som tar de mindre jobben hittar inte folk och får importera arbetskraft, eller så anlitar de utländska underentre­prenörer, säger Calle Fridén, ombudsman för Seko som organiserar väg- och anläggningsarbetare.
Han jobbade själv på byggen så sent som i mars, och de flesta han arbetade med på de mindre byggarbetsplatserna han var på kom från länder utanför EU.
– På senaste bygget var de flesta latinamerikaner eller ryssar, men det fanns också ett gäng afrikaner som gjorde enklare jobb. Det kostar 400 kronor för en ukrainare eller uzbek att få tag på ett EU-pass. Det här har blivit en etablerad handel som ländernas myndigheter ser mellan fingrarna med, ­säger han.

I dag finns det bemanningsföretag som knyter till sig ­arbetskraft från  exem­pelvis Polen och Baltikum och hyr ut till svenska byggen. Men även där börjar tillgången på arbetskraft tryta. Då letar man vidare i andra länder. Enligt polska medier finns det i dag runt 160 000 ukrainare som arbetar i landet, främst inom byggverksamhet men också i jordbruk och industri.

Från januari 2016 är det lag på att det ska finnas en elektro­niska personalliggare på byggarbetsplatser med uppgifter om dem som är verksamma på bygget. Det, och oanmälda kontrollbesök, hoppades Skatteverket skulle motverka svartjobb.
– Du måste upp i en viss omsättning för att det ska krävas. Men då splittar du jobbet i flera delar i stället och kommer runt kravet. Det finns uppsamlingscentraler på några ställen i Stockholm. Dit åker folk på morgonen för att i princip få jobb som daglönare, säger Calle Fridén.
Kritiken riktar han i hög grad mot bestäl­larna, som kommuner eller bostadsbolag.
– De har dålig kunskap om hur man ställer krav, och tittar bara på pris. Ofta är det anbud som uppenbarligen inte är rimliga om företaget sköter sig. Och vad är rimlig byggtid? En orealistisk tidsplan slår undan benen på de seriösa företagen.
– Företag som fått ögonen på sig startar ofta ett nytt bolag. Då har de ingen historia, men 20 anställda och några målvakter placerade i styrelsen.

Det ukrainska företaget Visa Center No Borders utlovar på sin hemsida ”stöd för visum” i  mer än 50 länder. De som kan arbeta som murare eller plattsättare utlovas en timlön på 100–110 kronor per timme. För just Ukraina slopades visumkravet i somras, bara den inresande har biometriskt pass.
– De tjänar kanske hälften av vad svenska arbetare gör, men dubbelt eller mer än i hemlandet. Här jobbar de tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Det är orimliga villkor och orimliga liv. Vi kan inte ha länder i Europa vars främsta exportvara är män­niskor, säger Calle Fridén.

Janne Sundling, js@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News