onsdag22 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Efter strid: Stopp för politiker att välja konst

Publicerad: 10 juni 2021, 09:32

Konstverket ”I Amelins anda” av konstnären Lenny Clarhäll plockades ned från fullmäktigesalen i Järfälla, vilket orsakade politiskt bråk. Till höger: Värnamos kulturchef Lars Alkner. Foto: Bo Leinerdal, Alin Popescu

Politikens relation till kulturen kan vara en känslig fråga. I Järfälla lät kommunledningen avlägsna ett konstverk i fullmäktigesalen – vilket ledde till en ny konstpolicy. Och så är det tveksamt om politiker ska uppmuntra klimatkonst.

Ämnen i artikeln:

RegionalpolitikKulturKulturpolitik

PR


Utredningen ”Så fri är konsten” från Myndigheten för kulturanalys nämner flera exempel på kommuner där man anser att ledande politiker eller tjänstemän inte har hållit armlängds avstånd till kulturen.

Händelsen i Järfälla 2019 utgör ett av exemplen. Kommunstyrelsens ordförande Emma Feldman (M) fick då kommunledningen med sig när hon beslöt att ta ned träreliefen ”I Amelins anda” från väggen i fullmäktigesalen med motiveringen att det var en symbol för antidemokratiska värderingar – eftersom Karl Marx bok ”Kapitalet” syns i konstverket.

Flera fullmäktigepolitiker protesterade mot beslutet, något som i sin tur utlöste en diskussion om att förtydliga kommunens konstpolicy. Och nu har man en ny och tydligare policy, berättar kultur- och fritidsdirektören Pernilla Järverot:

– Politiken har numera inget inflytande över valet av konstverk eller konstnär, bara över tilldelningen av pengar.

Hon understryker att konstpolicyn också gäller politikernas egen arbetsmiljö, alltså fullmäktigesalen. 

Blev händelsen ett uppvaknande för er?
– Jo, i någon mån. Vi insåg att vi behövde förtydliga hanteringen.

Ett annat av utredningens exempel där en kommunledning satt upp ramar för det konstnärliga innehållet var den kommunalt finansierade muralmålningsfestivalen Wall Street i Nacka 2019. Kommunen hade beslutat om särskilda kodord som skulle prägla den konst som producerades på festivalen. Den skulle exempelvis vara ”folklig” och visa ”klokskap”, men inte präglas av ”subkultur” eller ”protest mot det dåliga samhället”. 

Nackas direktör för kultur och fritid, Anders Mebius, menar i dag ”att det inte var helt lyckat med dessa koder”. Samtidigt försvarar han hela arrangemanget.

— När det gäller Wall Street Nacka så var det många saker som fungerade bra och andra som inte fungerade lika bra med både missförstånd och felformuleringar, och det har vi har lärt oss av nu. I dag finns 20 unika och uppskattade konstverk spridda över Nacka och det är vi stolta över, säger han.

LÄS MER: Ny utredning: Klåfingriga politiker kan hämma kulturen. 

Utredningen riktar även kritik mot kommuner som inkluderar alltför många samhälleliga mål som konsten ska vara med och uppfylla, mål som kan få kulturutövarna att anpassa sina verk till vad bidragsgivarna vill ha. Man nämner bland annat Östra Göinge, som på sin hemsida skriver att ”avgörande för att få bidrag till kulturarrangemang är att arrangemanget har bra exponering för Östra Göinge som varumärke”. 

Kommunstyrelsens ordförande Patric Åberg (M) ser dock inga problem med formuleringen:

– Vi bygger varumärket ”Skånes gröna hjärta”. Jag ser den offentligt finansierade kulturen som vilket område som helst som bidrar till varumärket.

Ingen risk att budskapet inkräktar på den konstnärliga friheten?
– Nej, vad jag vet har vi aldrig nekat bidrag till någon med motiveringen att det som erbjuds inte skulle berika vårt varumärke.

Utredningen uttrycker också en tveksamhet gentemot Värnamos modell att mäta hur många av kulturförvaltningens programaktiviteter som har koppling till miljö- eller klimatfrågor. Kommunens kulturchef Lars Alkner är själv skeptisk till modellen:

– Självfallet ska även kulturen bidra till kommunens övergripande hållbarhetsmål. Men att mäta antalet arrangemang är en trubbig metod. Detta kan göra att vi till exempel väljer att köpa in pjäser om miljö och klimat framför pjäser om andra ämnen, säger han.

Värnamo nämns även som ett positivt exempel på en kommun som tänkt igenom gränsdragningen mellan politisk styrning och konstnärlig frihet. Lars Alkner berättar att det har varit en process som pågått i flera år.

– Nämndens politiker har inte längre något inflytande över vad som köps in. Vid konstnärliga gestaltningar har vi numera en referensgrupp med handläggare från vår förvaltning, sakkunniga från tekniska förvaltningen och konstmuseet Vandalorium samt representanter för brukaren som kan vara en skola eller ett äldreboende.

Han drar en parallell med politikerna i tekniska nämnden:

– Det finns väl ingen som hävdar att de borde vara med och avgöra hur VA-systemet ska dras.

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev