Den orättvisa utjämningen

Debatten brukar handla om att Stockholmskommuner förlorar på utjämningssystemet. Men Dagens Samhälles granskning av förskoleutjämningen visar hur ett systemfel gynnar dem — på glesbygdens bekostnad.

 Utjämningen av kostnaderna i förskolan mellan landets kommuner har spårat ur. Beräkningsgrunderna är föråldrade och leder till orättvisor.

Två utredningar har påpekat att kostnadsutjämningen måste göras om — och att just förskolan är mest brännande. Den första påpekade det redan 2008, den senaste förra året.

Men regeringen har inte agerat. Frågan är politiskt nitroglycerin. Det handlar om stora pengar som borde slussas om och stora väljargrupper på förlorarsidan: stockholmarna.

De inkomststarkaste kommunerna runt Stockholm överkompenseras med stora pengar. I Täby och Sollentuna handlar det om vardera över 100 miljoner kronor per år.

Orsaken är att utjämningen i förskolan inte bygger på hur stor andel av barnen som faktiskt nyttjar den. Utan på en kalkylerad uppskattning av utnyttjandet. Och den beräkningen leder alldeles fel.

 Jämför exempelvis jämtländska Berg och Sollentuna intill Stockholm. Barnen har liknande ålderssammansättning. Det ger en så kallad åldersersättning som räknas till 58 699 kronor per barn i åldern 1 till 9 år i Berg. Sollentunas landar på 59 347 kronor per barn. Sedan lägger systemet på 26 procent på Sollentunas peng, eftersom barnen där förmodas använda förskolan så mycket mer än snittkommunen.

I Berg däremot reduceras ersättningen med 21 procent. Systemet antar att utnyttjandet är lågt. I slutänden får Sollentuna 75 014 kronor per inskrivet barn medan Berg får 46 549 kronor per barn.

I praktiken går båda kommunernas barn i förskola exakt lika mycket: inskrivningsgraden är 87 procent. De borde få samma pengar, på någon procentenhet när. Men Sollentuna får 60 procent mer.

— Det här är ett strålande exempel på att en kommun är överkompenserad, säger Björn Sundström, huvudsekreterare i den senaste utjämningsutredningen.

Det ser likadant ut för många andra förorts- och glesbygdskommuner. Upplands Väsby, Täby, Lidingö med flera är stort överkompenserade för sin förskola. Gullspång, Töreboda, Munkfors, Åsele, Övertorneå med flera är svårt missgynnade.

Sollentuna får till och med pengar för barn som inte finns. Av 100 barn i Sollentuna nyttjar 87 förskolan men kommunen får pengar i utjämningen för 110. I Berg utnyttjar också 87 barn av 100 barnomsorgen. Men Berg måste betala utjämningsavgift och får i praktiken resurser kvar bara till 69 barn. Resten tvingas Berg ta ut på skattsedeln.

— Det är förstås inte rimligt att en kommun ska få betalt för barn som inte finns. Den här överkompensationen betalas av gles- och landsbygdskommuner trots att deras åtagande är detsamma, säger Björn Sundström.  

Om Berg kompenserats på samma nivå som Sollentuna hade man fått 60 procent, 18 miljoner kronor, ytterligare till förskolan.

— Med sådana pengar hade vi kunnat göra en stor kvalitetshöjning, eller sänka skatten. Vi har försökt trycka på för att få utjämningen ändrad, men det är för starka krafter runt storstäderna som spjärnar emot, säger Karin Paulsson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Maria Stockhaus (M) är ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna och ordförande i Sveriges kommuner och Landstings utbildningsberedning. Hon är väl medveten om att Sollentunas faktiska kostnader för förskolan ligger nära 30 procent lägre än den nivå de ersätts för i utjämningen. Detta i en verksamhet där utrymmet att vara så värst mycket effektivare än någon annan är litet.

Hur kan ni vara så billiga?
— Vi har undrat själva. Vi har låg andel förskollärare, stor andel friskolor, hög beläggning och inga tomma lokaler. Men vi har samtidigt höjt förskolechecken mer än kostnadsutvecklingen. Hur vi kan ligga så lågt vet jag inte.

Kan det vara så att ni är överkompenserade i utjämningssystemet?
— Nej!

Maria Stockhaus har svårt att tro att Sollentuna gynnas av systemet.
— Det är ingen i Stockholmsregionen som gör vågen över utjämningen. Vi har ju länge känt oss missgynnade.

Blir det inte märkligt att hävda att systemet missgynnar er när ni får 60 procent större resurser per barn än Berg trots samma behov?
— Jag kan inte ge några vettiga kommentarer på det.

 Er faktiska kostnad per barn är inte så låg. Ni blir extremt billiga bara i jämförelse med utjämningsersättningen. Beror inte det på att ni överkompenseras?
— Om inskrivningsgraden är så felberäknad så är det mycket möjligt att det är anledningen. Men då borde ju någon se över hur det här är beräknat!

Precis det har utjämningsutredningen gjort. Förslagen på hur systemet kan göras rättvisare betyder cirka 100 miljoner mindre till förskolan i Sollentuna och Täby.

Läs mer i Dagens Samhälle nummer 14/2012.