”De välutbildade har dragit vidare”

I förra veckan var S-ministrarna på turné, främst i kommuner som tagit emot hög andel flyktingar och där klyftorna blir allt mer märkbara.

Kommunstyrelsens ordförande Monica Widnemark (S) i Lessebo fick visa runt Stefan Löfven på pappersbruket.

– Det är bra att de ger sig ut i landet och ser vilka utmaningar vi har. Den främsta för oss är att vi inte har jobben till de nyanlända. I så fall får de pendla. Ett tag kom det många välutbildade syrier, men de har dragit vidare, säger hon.

– Risken är att det är de lågutbildade som blir kvar. Vi ser att allt fler är beroende av försörjningsstöd, fortsätter hon.

I Lessebo i östra Kronoberg har 19 procent av hushållen i dag en nettoinkomst under 60 procent av medianinkomsten. I Markaryd i västra Kronoberg är det över 20 procent. Kommunstyrelsens ordförande Bengt Germundsson (KD) är oroad:

– Jag fruktar att vi är på väg mot ett samhälle där klyftorna ökar ytterligare. Där det blir en allt större skiktning mellan kommuner och mellan människor, säger han.

På några år har många kommuner gått från tomma lägenheter till bostadsbrist. Och tillskottet av nya invånare är behövligt.

– De behövs om vi ska kunna möta efterfrågan på arbetskraft och de demografiska utmaningarna, säger Marie Centerwall (S), kommunstyrelsens ordförande i Bollnäs.

Där har 18,4 procent i dag under 60 procent av median­inkomsten. På nio år har kommunernas kostnader för försörjningsstöd ökat med 130 procent.

– Fast långt innan flyktingströmmen tilltog har vi haft hög arbetslöshet. Traditionellt har Gävleborg också varit ett arbetarlän med låg utbildningsnivå. Bollnäs hade ett flyktingmottagande långt före den stora flyktingvågen 2015. Och det är en mycket längre startsträcka för de nyanlända, säger Marie Centerwall.

Med en ökning på 6,3 procent på tre år hade Lessebo landets femte högsta befolkningstillväxt 2015.

– Vi har varit invandringskommun så länge jag minns. Det började med arbetskraftsinvandring. Som grekerna som kom till Kosta och fick jobb direkt. Sedan jugoslaver, sedan chilenare. Men då var de lite mer som vi, jämfört med vad det är i dag. I dag har vi analfabeter som ska ut i jobb efter två år, säger Monica Widnemark.

Markaryd har en bra arbetsmarknad. Kommunens största företag, Nibe, är numera ett multinationellt företag med 13 000 anställda. Men huvudkontoret finns fortfarande på Hannabadsvägen 5 i Markaryd.

– Vi är de enda i Kronobergs län som har ett ökat antal jobb i tillverkningsindustrin. Och Kronoberg har högsta bruttoregionalprodukten. Vi har ingen ökning på totalen av försörjningsstöd. Däremot i fördelningen – de har i allt högre grad utländsk bakgrund, säger Bengt Germundsson.

Etableringsreformen, som alliansregeringen införde 2010, ger han en stor del av skulden. Tidigare hade kommunerna etableringsansvaret.

– Efter två år i etablerings­fasen är resultatet så dåligt att bara en av fem kommer ut i arbete eller studier. Då knackar de på hos socialkontoret i stället.

– Jag var en av dem som protesterade mot etableringsreformen när den infördes, den är ett hinder mot integrationen. Men nuvarande regering verkar inte vilja ändra på det. Och vi har bara sett början. Den stora oron är vad som händer nästa år när stora volymer ska ut ur etableringsfasen, säger Bengt Germundsson.

Förutsättningarna skiftar också mellan flyktingarna.

– Under Balkankrisen på 1990-talet såg vi att de som kom från Bosnien snabbt sögs upp på arbetsmarknaden. De från Kosovo fanns längre i utanförskap. Nu ser vi samma skillnad mellan syrier och somalier, säger Bengt Germundsson.

Själva har de haft ideliga kontakter med Arbetsförmedlingen för att kommunala insatser ska in ifrån dag ett i etableringen. Målet är att åtminstone hälften ska ha kommit i jobb eller studier inom två år.

Bollnäs gläds över att få nya invånare, men vet att påverkan av flyktingvågen inte är över för deras eller andra kommuner.

– Även om antalet asylsökande till Sverige har minskat kommer trycket i kommunerna kvarstå. Kraven ökar på att de nyanlända ska få bostad, jobb och kunna stå på egna ben, säger Marie Centerwall.

Läs mer: Rik eller fattig - inkomstgapet växer

Janne Sundling