De prisas för goda insatser i välfärden

I samband med att Dagens Samhälle, för andra året i rad, genomförde Stora Samhällsgalan på onsdagskvällen delades inte bara priser ut till Årets Superkommuner. Dessutom belönades projekt i klasserna Årets Samhällsbyggare, Årets Välfärdsförnyare och Årets Samhällsentreprenör.

– Vi vill genom de här priserna lyfta fram initiativ som bidrar till att utveckla samhället och förnya välfärden, säger Anna Sönne, tf chefredaktör på Dagens Samhälle och juryns ordförande.

Konkurrensen om segern i de tre klasserna var hård.  Juryn hade ett 60-tal kandidater att ta ställning till.

–  Det var ett spännande och inspirerande  uppdrag. Det finns en otrolig innovationskraft inom offentlig sektor och på den offentliga marknaden, säger Anna Sönne.

SE ALLA BILDER FRÅN STORA SAMHÄLLSGALAN

Vinnare i klassen Årets Samhällsbyggare blev Upplands Väsby kommun, som har utvecklat ett poängsy­stem i bostadsbyggandet som ger innovativa byggherrar rabatt på markpriser. Systemet är en del i Fyrklövern, ett projekt som ska ge 2 200 nya bostäder.

Som grund för systemet ligger ett omfattande idéarbete, kallat Väsby Labs, där invånare, organisationer och andra kommit med förslag.

– Det engagerade väldigt mycket folk. Flera hundra idéer kom in som var realistiska att genomföra, säger Alarik von Hofsten, projektledare för Fyrklövern.

Förslagen bakades ihop till krav eller önskemål från kommunens sida, som sedan ligger till grund för prissättningen på marken. Ju fler förslag som byggherren genomför, desto större rabatt på markpriset.

Priset Årets Samhällsentreprenör gick till IT-guide, som skapar möten mellan nyanlända unga med IT-kunskaper och svenska seniorer med bristande IT-kunnande.

– Det vi gör är jättebra och det här priset får oss att kämpa ännu mer för att hjälpa seniorerna, säger Ghafoor Ahmadi, som kom som ensamkommande 2012, deltar i IT-guiden och nu vill bli sjuksköterska.

Projektet initierades 2010 via två unga deltagare i ett mentorprogram för nyanlända svenskar som ville ha en fortsättning, någonting att göra under sommaren. På frågan vad de i så fall är bra på svarade de: ”Datorer!”

IT-guides grundare Gunilla Lundberg funderade då på vilka som kan tänkas finnas hemma under sommaren och ha ett intresse av ökade internetfärdigheter. IT-guide föddes när hon kom på svaret på frågan: svenska seniorer.

– Både ungdomarna som jobbar som IT-guider och seniorerna gillar det här, visar det sig. De har mycket att lära av varandra, säger Gunilla Lundberg.

IT-guide engagerar ungdomar i åldrarna 17–21 år som är nya i Sverige och har goda datorkunskaper. Ungdomarna rekryteras via gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Efter en internutbildning får ungdomarna verka som IT-guider på internet-­caféer som hålls på träffpunkter för seniorer, som till exempel bibliotek och boenden.

I sommar kommer verksamheten att finnas i Karlskoga, Nynäshamn, Lindesberg och Örebro. IT-guide tror att det finns goda möjligheter för verksamheten att växa.

Till Årets Välfärdsförnyare utsågs det sociala avtal, utfallskontrakt som det kallas, som tecknats mellan Norrköpings kommun och investeringsbolaget Leksell Social Ventures. Syftet med kontrakten är att stötta utsatta barn och minska risken för utanförskap.

- Det är oerhört stort, större än Sleipners SM-guld 1938, säger en glad Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande Norrköping, vid prisutdelningen.

Utfallskontrakt hamnar inom ramen för det som kallas sociala investeringar, med idén att tidiga förebyggande åtgärder ger stora långsiktiga vinster, både mänskliga och ekonomiska. Samarbetet i Norrköping är det första med en extern finansiär.

Leksell Social Ventures satsar 10 miljoner kronor i projektet. Bolaget är garanterat att få tillbaka 4 av dessa. Som mest kan det få tillbaka 12 miljoner. Eventuell vinst återinvesteras.

– Vi har ett filantropiskt mandat, men vi är ett företag. Om vi kan få betalt för goda resultat kan kapitalet göra gott om och om igen, säger Henrik Storm Dyrssen, vd för Leksell Social Ventures.

Projektet pågår i fyra år med start i höst. Ett 60-tal barn och ungdomar i åldern 6 till 18 år väljs ut. Alla är placerade på hvb-hem eller hos Statens institutionsstyrelse. Ett ”multi­disciplinärt team” bestående av projektledare, socionomer, arbetsterapeut och specialpedagog rekryteras för att arbeta med barnen. Kommunen räknar med att minska kostnader, dels genom att man undviker att barnen är placerade, dels genom att andra sociala insatser kan minskas.

– Historiskt har en hel del av de här ungdomarna blivit återplacerade. Det ska vi undvika genom starkare insatser och bättre uppföljning, säger Norrköpings ekonomichef, Claes-Göran Magnell.

Torbjörn Carlbom, Reporter