De kan bli Årets välfärdsförnyare

Kandidaterna har valts ut bland ett tjugotal nominerade projekt, kommuner, företag och organisationer som har förnyat verksamheter inom skola, vård eller omsorg. Vinnaren koras på Stora Samhällsgalan på Cirkus i Stockholm den 16 maj.

Här är de tre nominerade till priset Årets välfärdsförnyare 2018:

Nacka ger gode män certifikat och support

För att säkra att alla gode män är utbildade och att de förstår sitt uppdrag har Nacka som första kommun i Sverige infört ett certifieringsprogram, som en del i en mångårig ambition att utveckla verksamheten med gode män.

Ungefär 100 000 ideella gode män har i hela landet hand om inkomster och andra pengar till ett samlat värde av runt 50 miljarder kronor åt 140 000 huvudmän, personer som av olika skäl inte klarar av att hantera sin ekonomi. Det framgår av statistik som länsstyrelsen i Dalarna tagit fram åt regeringen.

Men det fungerar inte alltid som det är tänkt. Tillsyn och åtskilliga mediegranskningar skvallrar om fusk, inkompetens, maktmissbruk och rättsosäkra förhållanden för huvudmännen.

Nackas arbete har gett resultat. 18 gode män har certifierats så här långt. Undersökningar visar att 76 procent av huvudmännen är nöjda med sina gode män. 86 procent av samtliga gode män är nöjda med kommunens service.

Justitieombudsmannen (JO), som har utfört en inspektion, lovordar dessutom initiativet och menar att ”intrycket av överförmyndarverksamheten är mycket gott” och att ”besluten som fattas är klara, tydliga och välmotiverade”.

– Med certifiering kan vi få en kvalitetsstämpel på gode män och bidra till att de gör sitt jobb på rätt sätt. Vi vill inte bara ha koll på våra gode män, vi vill underlätta för dem, säger Mats Bohman, administrativ direktör i Nacka kommun.

På vägen mot certifiering har Nacka bland annat också digitaliserat administrationen, infört e-tjänster och förenklat kommunikationen mellan kommunen och gode män.

– Man ska kunna lägga mer tid på sina huvudmän och mindre tid på administration, säger Mats Bohman.

En gång om året hålls ett möte med alla gode män, där certifieringarna delas ut.

Alla gode män i Nacka måste genomgå kommunens utbildning och får inte ha anmärkningar hos kronofogden eller i belastningsregistret. För att bli certifierad krävs dock inte bara utbildning. Det krävs också att man klarar ett kunskapstest och att korrekta redovisningar lämnas in i tid.

Certifieringen gäller i tre år. Sedan är det dags för ett nytt kunskapstest för dem som vill fortsätta att verka som gode män.

Insatser satte stopp för brott och droger

Fler och fler oroade Uppsalabor hörde av sig till polisen. Det var stökigt runt resecentrum och i andra centrala delar av staden, med ansamlingar av ett ökande antal unga missbrukare, eskalerande kriminalitet och en växande droghandel.

Upsala Nya Tidning kallade det heroin- och brottsvåg, och rapporterade om fräcka stölder, gängbildningar och ökande missbruk.

Polisen, Uppsalas socialförvaltning och stadens skolor hade förvisso ett samarbete sedan tidigare, men utvecklingen i centrala staden krävde extraordinära insatser, bortom alla traditionella arbetssätt.

– Vi fick frågan om vi kunde vara med i en särskild insats. Så vi satte oss i ett möte med polisen och diskuterade om det var möjligt, och lagligt, säger Eva Köpman, avdelningschef för Ungdom på socialförvaltningen i Uppsala kommun.

Resultatet blev ett helt nytt operativt samarbete över organisatoriska gränser och utanför ordinarie arbetstid, med uppsökande insatser mot missbruk och kriminalitet i centrala Uppsala.

Socialtjänsten förstärkte med medarbetare som annars bara jobbar dagtid, och polisen tog in extra personal från angränsande polisdistrikt. Ungdomar som misstänktes vara påverkade fördes till polisstationen för förhör, där socialtjänstens medarbetare fanns på plats för att direkt vidta åtgärder.

– Vi fångade de unga mitt i krisen och lyckades åstadkomma förändring, säger Eva Köpman.

Sex insatser gjordes under 2017. Vid den första insatsen var åtta av tio ungdomar drogpåverkade. Totalt har 111 ungdomar fångats upp. 50 procent av dem testades positivt för narkotika.

– Vi har skapat ett verktyg för att ge unga hjälp, och lyckats bryta trenden för i synnerhet dem som håller på med heroin. De som blev föremål för insatserna har placerats eller fått hjälp i öppenvården, säger Eva Köpman.

Insatserna fortsätter i år. Numera sitter medarbetare från socialtjänsten på polisstationen, för effektivare och snabbare hantering och kortare beslutsvägar.

Projektet har väckt stor uppmärksamhet lokalt och nationellt. Bland andra statsminister Stefan Löfven (S) och flera andra kommuner visar intresse för modellen. Och Polisen i Uppsala har vunnit polisens pris för Bästa samverkansinsats. Projektet lyfts också som nationell samverkansmetod.

EU-projekt stöttar uppstart av bolag

Det började som ett projekt som skulle minska segregationen och krympa risken för gängkriminalitet i Biskopsgården och andra utsatta bostadsområden i Göteborg. Uppdraget kom från politikerna i stadsförvaltningarna på Hisingen (Västra Hisingen, Lundby och Norra Hisingen).

Efter tre månaders förberedelse startades i januari 2016 One Stop Future Shop, ett kunskapsnätverk uppbyggt kring ett business center i Biskopsgården, som erbjuder rådgivning, kurser, föreläsningar, juridiskt stöd och andra insatser som stöttar nyföretagare. Alltihop på flera språk, däribland engelska, farsi, somaliska och arabiska.

Att motverka segregation med just företagsverksamhet föll sig naturligt, och i dag hjälper One Stop Future Shop även befintliga bolag att växa.

– Göteborg tar emot många nyanlända som har lång etableringstid på arbetsmarknaden. Samtidigt har bland andra utrikesfödda, kvinnor och unga svårt att få jobb och hitta sysselsättning, säger projektledaren Daniela Ölmunger.

Pengarna kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden med medfinansiering från organisationer i Västra Götalandsregionen.

Totalt 33 partner bidrar till projektet med framför allt kunskap och mentorer, däribland Göteborgs universitet, Göteborgslokaler, Lokalförvaltningen, Business region Göteborg, Göteborgs handelskammare, Almi och Röda Korset.

– Alla insatser som görs av organisationerna görs pro bono och rådgivningen är gratis för deltagarna. Vi fokuserar på dem som har företagarerfarenhet från sina hemländer och på dem som har svårast utgångsläge, säger Daniela Ölmunger.

Hittills har över 1 000 personer fått hjälp och 100 bolag startats. 81 procent av företagen har överlevt. Bland de verksamheter som startats finns allt från smyckestillverkning och en secondhandbutik till växthotell och en läkarbil som erbjuder tjänster på flera språk. Projektet har också ett fullt utrustat kök i en container, Container kitchen, som är en del av One Stop Future Shops matinkubator.

Finansieringen skulle ha räckt 2018 ut, sedan hade det varit dags att bromsa verksamheten. Men nu permanentas projektet.

– Vi kliver in med kommunala pengar. Projektet har varit så framgångsrikt att vi vill fortsätta, säger Sergio Garay, stadsdelsdirektör Västra Hisingen.

Torbjörn Carlbom