Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

C: Privata företag ger nytänkande inom välfärden

Att både Sverige och övriga OECD-länder står inför stora utmaningar för att kunna finansiera välfärden är en fråga som ständigt diskuteras. Den medicintekniska utvecklingen, demografiska förändringar och befolkningens höjda krav är i grunden positiva förändringar men innebär också ökade kostnader i kombination med intäkter som inte ökar lika snabbt.

Publicerad: 6 juli 2014, 17:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Välfärdstjänster

Sverige står sig väl i förhållande till andra länder. Att vi haft fred under hela 1900 talet gör att vi redan har en ålderstigen befolkning. Svenska kvinnor föder, tack vare en utbyggd barnomsorg och en frikostig föräldraförsäkring, i snitt närmare två barn. Det är i jämförelse med andra länder en hög siffra. Lägg därtill en mycket stark offentlig ekonomi där vi trots finanskris och lågkonjunktur i dag har tillväxt, en lägre statsskuld än 2006 och kan satsa mer än någonsin tidigare på välfärd.

Trots att vi har en betydligt bättre ställning än alla jämförbara länder kommer det att krävas stora förändringar för vi att även i framtiden kunna hålla fast vid en solidariskt skattefinansierad välfärd där storleken på plånboken inte blir avgörande för vem som ska få bra skola, sjukvård och äldreomsorg.

De traditionella sättet att producera välfärdstjänster, egen regi i kommuner och landsting, har svårt att stå för den innovation och det nytänkande som är helt avgörande för att vi ska kunna klara de ökade krav som finns på välfärd. I de toppstyrda och mycket stora kommunala förvaltningar som fortfarande är den vanligaste formen för produktion av välfärdstjänster finns alltför stora motkrafter till förändring.

Privata företag fyller därför en viktig funktion i den nödvändiga förnyelsen av välfärd. Att privata företag är mer lämpade än offentlig förvaltning handlar förstås om att entreprenören och kreatören i det privata företaget har betydlig större utrymme att agera. Men lika viktig är den positiva drivkraft som vinsten innebär. Hög kvalitet och effektivitet belönas inte per automatik i den kommunala förvaltningen medan det i ett privat företag direkt leder till ökad vinst.

I den svenska välfärden finns många exempel på där privata företag stått för nytänkande som sedan verksamheter i kommunal förvaltning kunnat dra nytta av.

Kunskapsskolan som inom ramen för det fria skolvalet utvecklat en pedagogisk metod som idag är en exportprodukt till andra länder. Solveig Sunnebo och Helianthus utveckling av förskolebussarna, Capio som visat att akutsjukhus kan bedrivas med högre kvalitet, nöjdare personal och patienter samt lägre kostnader.

Diaverums dialyskliniker och inte minst Nya Närvården i norra Jämtland som visat att det går att bedriva primärvård i glesbygd utan problem med bemanning. Listan kan göras mycket längre.

Med tanke på de utmaningar som välfärden står inför är det helt obegripligt hur de fyra vänsterpartierna Fi, V, Mp och S tävlar i hur man genom vinstbegränsningar och förbud ska sätta stopp för privata företag och därmed nytänkande. Inriktningen kommer ytterst att avgöras av väljarna i höstens val. Mer av mångfald, nytänkande och makt till den enskilde eller offentligt monopol, stelbent byråkrati och toppstyrning.

Anders W Jonsson, talesperson i välfärdsfrågor (C)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Välfärdstjänster

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev