Byggboom väntar inom kommuner och landsting

Investeringarna i kommuner och landsting har skjutit fart kraftigt senaste åren. Nivån som gällde i början på 2000-talet är fördubblad. Förra året investerade kommuner och landsting cirka 55 miljarder.

Men det stannar inte där. Den verkliga ruschen har inte startat ännu.

Skanska, med 60 procent av sin omsättning vilande på den offentliga marknaden, tänker dra nytta av läget.
– Behovet av offentliga investeringar har aldrig varit större, Sverige växer så det knakar i storstäderna. Naturligtvis ser vi stora möjligheter i det, säger Henrik Svanqvist, chef för Public affairs på Skanska Sverige.

Byggbolagen bearbetar kommuner och landsting friskt, med idéer, innovationer och finansieringsmodeller, för att vinna nya byggprojekt. Affärspotentialen är enorm.

Till 2015 beräknas investeringarna överstiga 70 miljarder per år bara i kommunerna och landstingen. Till det ska läggas de kommunala bolagen som brukar investera åtminstone 40 miljarder årligen, främst i bostäder samt el- och värmeförsörjning.

Många projekt är så stora att bara de största bolagen kan ta dem.

Skanska, NCC och Peab, de tre helt dominerande spelarna på bygg- och anläggningsmarknaden, har en likartad syn på affären mot offentlig sektor: högtryck.

– Offentlig sektor är viktiga kunder och vi tror andelen kan öka. Men någon riktig explosion ser vi inte än fast det har pratats om den länge, säger Magnus Bergendal, biträdande affärsområdeschef för Peab Anläggning Norden.

Kommuner och landsting är trots stora behov ändå alltid hänvisade till en någorlunda jämnstor budget, menar han. När staten vid enstaka tillfällen gjort storsatsningar har det synts mera tydligt i form av toppar i affärerna.

NCC satsar just nu lite särskilt på sjukvårdens fastighetsbehov.

– Stora landsting har väldiga behov och planer och det handlar för oss om att bygga upp ännu mer kunskap om vårdsektorn, säger Svante Hagman, vd för NCC Construction Sverige.

Nya Karolinska Sjukhuset är det största exemplet på en trend som omfattar många landsting. De sjukvårdsfastigheter som byggdes på 60- och 70-talen, och det var de flesta, håller inte längre måttet.

I kommunerna finns breda behov.

Samhällsbygget behöver lagas, förnyas och utvecklas i stort sett överallt. Men om- och nybyggnader av skolor och investeringar i stadsutvecklingen – gator, vägar och publika miljöer – dominerar och står tillsammans för nära hälften av de kommunala investeringarna just nu.

Kommunerna har investerat mer än landstingen men hittills i hög grad egenfinansierat samhällsbygget. Den kommunala upplåningen är till största delen vidareutlånad till bolagssektorn. Landstingen har länge legat lågt med investeringar och flertalet är helt skuldfria.

– Men nu sker en viss skulduppbyggnad och den kommer att öka, även på landstingssidan, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Finansieringsvågen kommer att hålla i sig ett bra tag. Men Mats Kinnwall tror att kommuner och landsting kommer att klara finansieringen. Inte minst beroende på att de största behoven finns i storstadsområden och där finns också generellt de bästa ekonomiska förutsättningarna.

– Jag har svårt att peka på att det skulle finnas risk för någon överdriven skulduppbyggnad i sektorn.

Byggbranschen präglas av stora affärer till små marginaler. De tre stora, Peab, Skanska och NCC, växte med mellan 4 och 8 procent förra året och stärkte sin position som de överlägset största leverantörerna på den offentliga marknaden.

Totalt byggde Skanska och NCC för över 30 miljarder var i fjol, Peab för nästan 38 miljarder. Mellan 30 och 60 procent av pengarna kommer från offentliga projekt. Skanska är överlägset störst med 19 miljarder från offentlig sektor.

Bakom jättarna verkar ett stort antal mindre och mer specialiserade bolag, till exempel teknikkonsulter, underleverantörer och vägbyggare. På plats fyra på marknaden kommer norska Veidekke, med en omsättning på 5 miljarder. Runt hälften kommer från offentliga beställare.

Rörelsemarginalerna ligger på 2–5 procent för Skanska, NCC och Peab. I pengar blir det ändå rörelsevinster på knappt eller runt en miljard om året.

Storbolagen skulle förstås gärna se lite högre vinst på insatserna. Ett sätt kan vara att ta mer av ansvaret för byggprojekten på sin egen lott, mer av planering, design och förarbeten. Bolagens argument när de bearbetar ansvariga på kommuner och landsting är förstås inte avkastningen utan kompetens och i förlängningen kvaliteten på jobbet.

– Vi bygger ju skolor ett antal gånger, påpekar Svante Hagman på NCC.

– Vi upplever ju att våra kunder ofta styrt väldigt mycket redan innan de frågar oss. Om vi får jobba mer utifrån funktionskrav har vi större möjligheter att satsa på kreativitet och utveckling och det lönar sig.

Läs också:
"Byggbolagen efterlyser ny finansiering"
i Dagens Samhälle nummer 20, 2013.