Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

”Bucht, låt oss lära av Norge”

Sverige har mycket att lära av Norge, som lyckats hålla sina bygder levande. Det skriver jämtländska intresse- och näringslivsaktörer i ett öppet brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Publicerad: 10 augusti 2017, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LandsbygdRegionalpolitik

Reidar Almås, professor i bygdesociologi och regionalpolitik vid Norsk senter for Bygdeforskning i Trondheim, besökte nyligen Jämtland på vår inbjudan. Vi stärktes i vår övertygelse om att Sverige har mycket att lära av Norge om även vi vill ta hela landet i bruk. Grannlandets framgångsrika distriktspolitik kan med fördel överföras till vår del av Sverige.

Ett kraftfullt verktyg i norsk distriktspolitik är de geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna. De medverkar till att ge alla delar av landet likvärdiga konkurrensförutsättningar. Det blir lättare att bygga företag och skapa sysselsättning även i glesbygd. Systemet, som omfattar såväl privat näringsliv som offentlig sektor, har godkänts av EU och bör kunna överföras till Sverige. Reidar Almås menar att detta är effektivt, obyråkratiskt och lätt att införa - om den politiska viljan infinner sig.

Vi välkomnar att Landsbygdskommittén i sitt eniga slutbetänkande pekar på sänkta arbetsgivaravgifter som en möjlighet i 23 utpekade kommuner. Enligt vår uppfattning bör detta system dock omfatta hela inlandet (Stödområde A) från Torsby till Kiruna.

Ett kraftfullt redskap som Norge också använder är att en del av vattenkraftens värden stannar i de kommuner och fylken där produktionen sker. Stortinget ser detta som en kompensation för de ingrepp i miljön som utbyggnaden har inneburit – och som försämrar förutsättningarna för näringar som fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och turism. I Norge bidrar över sex miljarder kronor varje år till utvecklingen i de bygder som släppt till sina forsar till den gemensamma elförsörjningen, medan all beskattning i Sverige går till statskassan. Detta innebär en mångmiljardöverföring av resurser från skogslänen, där över 90 procent av landets vattenkraft produceras.

Reidar Almås understryker att en större andel av det värde som skapas från naturresurser bör stanna i de regioner där produktionen sker. Norra Sverige ses tyvärr fortfarande som ett område, ett förråd med billiga råvaror. Så kan det inte fortsätta. En rättmätig del av värdena måste stanna kvar och medverka till lokal och regional utveckling.

Ett tredje verktyg är avskrivning av studiemedel i glesbefolkade områden. På så sätt kan kompetensförsörjningen underlättas, exempelvis av läkare. Erfarenheterna från Norge är goda.

Bäste landsbygdsminister Sven-Erik Bucht! Vi vill gärna träffa dig och framföra våra synpunkter och förslag när du kommer till Jämtland på din Sverigeresa! Var och en som reser över gränsen till grannarna i Tröndelag kan se att bygderna är mer levande än hos oss. Låt därför den proposition som du och regeringen ska lägga i vår visa att även vi har lärt hur hela landet kan tas i bruk!

Tomas Eriksson, Länsförsäkringar Jämtland

Kristina Ernehed, Hela Sverige ska leva, Jämtlands län

Kjell-Ove Wiklund, Framtid för Jämtland

Sten Rentzhog, Heimbygda

Anna Rex, Handelskammaren

Sören Westin, Samling Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LandsbygdRegionalpolitik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev