Kommunpolitik
”Bryt det politiska vakuumet för idéburen vård”
Direktor Stefan Nilsson vill inte att Ersta diakoni ska ses som ett gott exempel bara för att de driver sin verksamhet non-profit. Nej, självklart inte. Driftsformen i sig räcker inte för att klassas som ett gott exempel. Men det talar inte emot tanken att andelen utförare med non-profitgrund bör öka.
Publicerad: 10 april 2015, 12:23
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Den ideella sektorn har många goda idéer att bidra med om de ges mer utrymme.
REPLIK. De privata företagens andel av omsorgen har vuxit kraftigt sedan 1990-talet medan de idéburna aktörernas andel legat stilla på runt två procent. Det står att läsa i Dagens samhälle den 2 april. I samma artikel anklagas kommunpolitiker för att lämna ideella aktörer i ett politiskt vakuum. Många års medvetna politiska beslut har skapat möjligheten för de privata vårdföretagen att växa till den dominerande ställning de i dag har i jämförelse med non-profitaktörer. Men nya medvetna politiska beslut kan ändra på det. Och det tror jag är önskvärt.
I ett europeiskt perspektiv har vi väldigt liten andel non-profit i Sverige. Frågan är varför vi alltid ska vara de extrema? Det här handlar om möjligheten att gynna en sektor som tack vare god kvalitet och goda idéer har högt förtroende hos allmänheten. Med en större andel ideella aktörer ökar också möjligheten att jämföra eventuella kvalitetsskillnader mellan driftsformer.
Det är dessutom en fråga om det kommunala självstyret. Om EU-direktivet för upphandling inom vård och omsorg implementeras kan kommunerna välja att rikta vissa upphandlingar till ideella och andra non-profitaktörer. Det tvingar inte kommuner att gynna idéburen vård men det ger möjligheten.
Det spelar ingen roll om vi är utförare från landstinget, kommunen, ideell sektor eller från den privata sektorn, skriver Stefan Nilsson från Ersta Diakoni i artikeln ”Non profit-aktörer inte automatiskt goda”. Men opinionen säger annorlunda. Det finns stort stöd för att verksamhet som bedrivs med skattemedel ska återinvestera eventuella överskott.
I stället lyfts kvalitetsupphandlingar fram som lösningen för att jämna ut spelplanen mellan privata företag och ideella aktörer. Jag håller med Stefan Nilsson om att kvalitetsupphandlingar har fördelar framför prisupphandlingar men jag tror inte att det kommer att räcka.
Jag vill se en ökad andel non-profitaktörer i välfärden. Inte för att jag tror att non-profit automatiskt betyder högre kvalitet utan för att jag tror att många professionella, patientsäkra och evidensbaserade verksamheter inom den ideella sektorn har många goda idéer att bidra med om de ges mer utrymme. Kvalitetsupphandling och öronmärkta kontrakt står inte emot varandra. Det politiska vakuumet för den ideella sektorn bör brytas.
Clara Lindblom, Äldre- och personalborgarråd (V) Stockholm
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.