Brist på socionomer i åtta av tio kommuner

Under 2016 har minst 1 440 socialsekreterare sagt upp sig från sina jobb. I en kompakt majoritet av kommunerna (83 procent) saknas det nu socialsekreterare. I en del kommuner är det bara några enstaka vakanser, and­ra skulle omedelbart kunna anställa mellan 20 och 60 socionomer.

Det visar en enkät som Dagens Samhälle gjort och som socialchefer och enhetschefer i 212 kommuner besvarat. Där behövs nu 990 social­sekreterare både till fasta tjänster och vikariat.

Cheferna vittnar om att personalbristen leder till en ond cirkel där arbetsbelastningen ökar för dem som jobbar kvar, vilket till slut kan få även dem att ge upp. De varnar också för bristande rättssäkerhet och påpekar att tiden inte räcker till långsiktigt arbete.

– Utvecklingsarbetet får läggas åt sidan och då blir det svårt att behålla den personal vi har. Det är också svårt att hitta arbetsledare, vilket leder till att nyanställda inte får tillräckligt stöd. Då finns risk att de inte stannar kvar i yrket, säger Gunilla Westberg, myndighetschef på sociala nämndernas förvaltning i Västerås.

Liksom många andra kommuner har Västerås höjt social­sekreterarnas löner, för att locka ny personal och behålla de redan anställda. De senaste tre åren har kommunen lagt nästan 10 miljoner kronor på lönehöjningar utöver den vanliga lönerevisionen, framför allt till dem som arbetar med myndighets­utövning.

En erfaren socialsekreterare som arbetar med särskilt svåra uppgifter kan nu tjäna uppåt 38 000 kronor per månad. Samtidigt har ingångs­lönerna för nyexaminerade socionomer stigit till omkring 26 000 kronor per månad.

Trots det lyckas Västerås inte rekrytera tillräckligt mycket personal. Ytterligare 28 socialsekreterare skulle omedelbart behöva anställas.

– Vårt problem är inte att det saknas resurser. Vi har inrättat fler tjänster, men vi lyckas inte tillsätta dem, säger Gunilla Westberg.

Den bilden ger också den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, som konstaterat att socialtjänsten inte lider brist på pengar, utan på socionomer som vill arbeta där.

Bemanningsföretagen förser kommunerna med omkring 400 socialsekreterare, visar Dagens Samhälles enkät.

Västerås hyr in en handfull socialsekreterare, men inhyrning är enligt Gunilla Westberg inget önskvärt alternativ.

– Inhyrning är kostsamt och kan medföra kvalitetsbrister. Vi har dåliga erfarenheter av personal som inte varit kompetent. Därför har vi stramat åt och är noga med att ta referenser.

Helsingborg införde den 1 au­gusti ett extra lönetillägg för utredande socialsekreterare. Ett års erfarenhet ger 2 000 kronor mer i månaden, tre års erfarenhet ger ett tillägg på 4 000 kronor.

– Vi vill få våra socialsekreterare att stanna. Rörligheten är hög, så när vi introducerat oerfarna socionomer och lärt upp dem har de blivit hett ville­bråd och headhuntats av andra kommuner, säger Dinah Åbinger, social­direktör i Helsingborg.

Och högre löner har gett effekt.

– Vi har lättare att rekrytera nu och har inga vakanta socialsekreterartjänster, men två inhyrda konsulter, säger Dinah Åbinger.

Arbetsmiljöverket special­granskar nu socialsekreterares arbetsmiljö och skriver i en preliminär rapport att tung arbetsbelastning leder till sjukskrivningar och hög personalomsättning samt att nyexaminerade socialsekreterare får ta alltför komplexa ärenden.

Samtidigt granskas socialtjänsten av Inspektionen för vård och omsorg, som ska värna kvaliteten i arbetet.

– Vi har fått rättmätig kritik från IVO för att vi inte klarar tidsgränsen för barn­utredningar. Samtidigt har Arbetsmiljöverket synpunkter på personalens arbetsmiljö. Men vad ska vi göra? Vi kan inte trolla fram socialsekreterare, säger Ing-Marie Larsson, chef för individ- och familjeomsorg i stadsdelen Östra Göteborg, där ytterligare tolv socialsekreterare skulle behöva anställas.

Hon hoppas att bättre stöd till oerfarna socialsekreterare ska göra stadsdelen till en attraktivare arbetsgivare. Och sådana åtgärder är lika vanliga som höjda löner, visar Dagens Samhälles enkät. Sänkt arbetstid är ovanligt, men tio kommuner prövar det.

I Sundsvall pågår sedan i september ett ettårigt försök med kortare arbetstid för närmare 40 socialsekreterare som bland annat arbetar med barnutredningar. De har nu sex timmars arbetsdag plus 2,5 timmar per vecka som de fritt får använda för kompetensutveckling.

– Vårt primära mål är att behålla erfaren personal, säger Eva Rönnbäck, verksamhetschef för individ- och familjeomsorg.

Men blir det inte mindre gjort om personalens arbetstid minskar?

– Vi jobbar samtidigt med att effektivisera arbetet. Vi är noggrannare med att inte låta möten och besök dra ut på tiden och vi försöker minska restiden genom att använda teknik, säger Eva Rönnbäck.

Personalkrisen i socialtjänsten har alltså lett till en bättre löneutveckling för socialsekreterare, men Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg tror inte att det är tillräckligt.

– Vi ser att en del kommuner gör strukturella lönesatsningar, men 2 000 kronor mer i månaden kommer inte att räcka. Socialsekreterare som går till bemanningsföretag eller till jobb i statlig sektor kan höja sin lön med 10 000 kronor.

Skulle du vilja se en statlig satsning på socialsekreterares löner, likt lärarlönelyftet?

– Vi tycker att parterna ska hantera lönebildningen, men om kommunerna ska klara sin kompetensförsörjning kan de behöva hjälp med finansieringen. Och det är fler som slutar i socialtjänsten än i skolan, så där är krisen minst lika stor.