Bra planer minskar den svenska cykelskulden

Allt fler kommuner satsar på cykling. Det är glädjande. Dessvärre finns det två frågor som kommunerna har svårt att svara på:

Hur mycket satsar ni på cykling?

Vilket mål har ni för cyklingens reseandel?

Trafikutredningsbyrån (TUB) har i ett unikt projekt analyserat Stockholms läns kommuners cykelplanedokument och funnit stora skillnader i såväl ambitionsnivå som målsättningar för cyklingen.

När det gäller investeringar i cykelinfrastruktur finns stora skillnader mellan kommunerna. Huddinge, som satsar mest, ligger på drygt 700 kronor per invånare och år i sin plan som sträcker sig till år 2020. Andra ligger betydligt lägre och ett par kommuner saknar helt en cykelplan. I nio kommuner saknas uppgift om hur mycket som läggs på cykelinfrastruktur och andra satsningar.

När det gäller andelen cykelresor visar det sig att 20 av 24 cykelplaner saknar redovisning av dagens cykelandel på det egna gatunätet. Ett fåtal kommuner har uttryckt mål för cykeltrafiken. Dessa mål ligger på mellan 15 och drygt 20 procent cykelresor av alla resor.

Målet för den regionala cykelplanen, som är att 20 procent av resorna ska utföras med cykel i framtiden, kommer att kräva betydligt större tydlighet av kommunernas cykelplaner.

Kommunerna har varierande erfarenhet av att ta fram cykelplaner. Det krävs kompetens på området och det krävs att väghållaren har en lärandeprocess, både utifrån egna insatser och utifrån insatser och erfarenheter i andra kommuner.

Framför allt krävs att cykeln får en högre status i trafik- och stadsplaneringen. Här finns mycket att göra. Jag vill se en trafikplanering som utgår från att man ska känna sig lika trygg när man cyklar på svenska gator som när man åker bil där. Till exempel är det endast en av de granskade cykelplanerna som tar upp högersvängande tunga fordon, den dödligaste situationen för cyklister, och beskriver den som ett problem.

Bra cykelplaner måste också ta höjd för ny teknik och nya företeelser som kommer på bred front i cyklingen såsom elcyklar och lastcyklar. Tre kommuner i undersökningen nämner elcyklar men endast en väghållare nämner att dessa ställer ökade krav på infrastrukturen.

Cyklingen ökar i många städer men minskar i andra. I större städer ser fler trafikanter fördelarna med att cykla – allt ifrån välmående till tidsvinster. Så gott som alla väghållare i Sverige ligger efter när det gäller att bygga cykelinfrastruktur – det finns en cykelskuld att betala. Och det lönar sig att betala den. Tidigare undersökningar visar att varje investerad krona ger uppåt 20 kronor i samhällsekonomisk vinst. Om det görs med cykelplaner som håller god kvalitet blir vinsten desto större.

Pelle Envall, doktor i trafikplanering och VD för Trafikutredningsbyrån AB