Boverkets modell orättvis mot förnybar el

Boverket lade för någon vecka sedan fram sitt förslag till svensk tillämpning av EU:s direktiv om så kallade nära-nollenergibyggnader. Äntligen, efter en rejäl långbänk och beslutsvånda, sätter regeringen och myndigheten ner foten i en för bygg- och energibranschen avgörande fråga för framtiden. Dessvärre riskerar förslaget innebära ett allvarligt snedsteg i miljövärderingen av el.

Regeringen beslutade strax före jul att energiprestandan i alla framtida byggnader ska beräknas utifrån mängden köpt energi. Det är bra och lätt att förhålla sig till. I samma förordning slog regeringen fast att en så kallad primärenergifaktor ska användas för miljövärdering av olika lösningar.

Primärenergi är energi som inte av människan har omvandlats till exempelvis el-, värme-, eller rörelseenergi. Ett exempel är den energi som finns lagrad i fossila källor som kol, olja och gas. Primärenergi används som ett mått på den energi som krävs för att leverera exempelvis en kilowattimme el eller fjärrvärme. I ett kolkraftverk krävs enligt vissa beräkningar ungefär 2,5 enheter kolenergi för att få ut en enhet elektricitet. Mängden el som används i en byggnad ska då multipliceras med 2,5 för att få fram den verkliga energiprestandan om elen kommer från kolkraft.

Boverket föreslår nu att mängden energi som en byggnad använder ska räknas upp med just 2,5 för eluppvärmda byggnader, oavsett vilken energikälla som använts. Samtidigt ska den vara oförändrad för byggnader med fjärrvärme. Det innebär att fjärrvärme blir normerande oavsett hur fossil eller förnybar den nu är.

I sitt regelverk skiljer Boverket på eluppvärmda och icke eluppvärmda fastigheter och där tillåts fastigheter med fjärrvärme en större energimängd köpt energi än exempelvis fastigheter med geoenergi. Därför slår primärenergifaktorn väldigt hårt och blir avgörande vid valet av energilösning.

EU använde kolkraft som grund när man föreslog primärenergifaktorn 2,5 som schablon i direktivet om energieffektivisering 2012. Boverkets enda argument för att hålla fast vid detta är att de inte har hittat någon annan faktor att använda. Det drabbar byggnader som använder eldrivna lösningar för sitt behov av värme och kyla, exempelvis lokalt producerad och förnybar sol- och geoenergi. 

Men Sverige har inte kolkraft. Och de oljekondenskraftverk och gasturbiner som finns utgör främst reservkapacitet. Den svenska primärenergifaktorn ligger enligt Energimyndigheten på cirka 1,7 och är stadigt sjunkande allteftersom förnybar elproduktion byggs ut.

EU är dessutom på väg att byta ståndpunkt. Nyligen publicerades ett förslag till revidering av Energieffektiviseringsdirektivet där EU-kommissionen slår fast att schablonvärdet ska revideras årligen och bygga på genomsnittsvärden, och inte utgöras av ett marginalvärde, det vill säga kolkraft. Om ett schablonvärde används ska detta framöver vara 2,0, inte 2,5.

Energimyndigheten totalsågade i ett beslut från 2015 primärenergifaktorer för att miljövärdera el. Där slog man fast att marknadskrafterna sätts ur spel till förmån för andra energibärare som fjärrvärme. Istället borde staten och marknaden tillsammans styra mot hållbara system med hjälp av skatter, avgifter och priser, menade Energimyndigheten.

När energiprestanda mäts i köpt energi menar vi att primärenergifaktorer ändå kan vara en acceptabel lösning. Men fel satta blir de konkurrenshämmande. Därför är det så viktigt att de faktorer som väljs stämmer med verkligheten och revideras allt eftersom verkligheten förändras. Boverkets förslag gör att kostnads- och miljöeffektiva energilösningar med lokalt producerad förnybar energi kombinerat med konkurrensutsatt elkraft får svårare att konkurrera med den monopoliserade fjärrvärmen.

I den bästa av världar hade regeringen på punkten om primärenergifaktor gått på Energimyndighetens linje. Sverige borde ha vågat utmana EU med unionens egen hjärtefråga som argument, det vill säga en fri, fungerande marknad.

Jag vill därför uppmana regeringen: Beskatta el som inte är miljömärkt hårdare, istället för att bestraffa all el, oavsett ursprung. Låt sedan Boverket införa olika primärenergifaktorer beroende på elens ursprung. Först då får vi konkurrensneutrala, stabila byggregler där val av värme- och kylsystem blir en fråga för marknaden att avgöra – för såväl fastighetsägarnas som miljöns bästa.

Johan Barth, hydrogeolog och vd för Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation