Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Biokraften behövs i det svenska elsystemet

I ett framtida förnybart energisystem kan biokraften både fungera som baskraft och för att balansera elanvändningen. Men trots biokraftens allt viktigare roll för att trygga elförsörjningen har den fortfarande en undanskymd roll i energidebatten.

Publicerad: 12 oktober 2015, 13:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Biokraft kan fungera som baskraft och leverera el när den behövs som mest.


Ämnen i artikeln:

ElproduktionFjärrvärmeKlimatEnergipolitik

Förra året producerades el från biobränslen, torv och avfall motsvarande omkring sju procent av all el som används i landet.

Hittills i år har svenska medier publicerat mer än hundra gånger fler artiklar som handlar om vindkraft än om biokraft. Detta trots att biokraften förra året producerade ungefär lika mycket som vindkraften. Detta är problematiskt, eftersom energislag som inte uppmärksammas av medierna lätt ignoreras av beslutsfattarna.

Att ställa om till förnybar energi är en nyckel i att bromsa klimatförändringarna. Regeringens mål är att Sverige ska gå före och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, med ett helt förnybart energisystem. Det är en inriktning som svenska kommunpolitiker runt om i landet också ställer sig bakom.

Hela 88 procent av kommunpolitikerna anser att det är viktigt att energiförsörjningen i den egna kommunen är förnybar, enligt en enkät från teknik- och energiföretaget Valmet som besvarades av 4 432 fullmäktigeledamöter i landets kommuner.

I diskussionen om ett framtida förnybart energisystem finns en oro för att elen inte kommer räcka till under kalla vinterdagar, när det inte blåser och solen lyser med sin frånvaro. Men i likhet med kärnkraft kan biokraft fungera som baskraft och leverera el när den behövs som mest, och i likhet med vattenkraften kan den varieras efter elbehovet. Inte minst med tanke på att kärnkraften snart faller för ålderstrecket är det särskilt viktigt att biokraften nu ges möjligheter att växa.

Sveriges välutbyggda fjärrvärmenät, som huvudsakligen använder biobränsle, innebär enorma fördelar och möjligheter. Under 80- och 90-talen hjälpte det oss att bryta oljeberoendet för uppvärmning av både bostäder och arbetsplatser och att minska våra koldioxidutsläpp. Nu kan vi säkra vår elförsörjning genom att producera fjärrvärme och el samtidigt. Det sker redan i högeffektiva kraftvärmeanläggningar runt om i landet.

Svebios årliga statistik visar att det i dag finns totalt 202 biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Tillsammans producerade de förra året cirka 10 TWh (10 miljarder kilowattimmar), men den teoretiska potentialen är hela 35 TWh. Och det finns fortfarande potential att öka elproduktionen, både genom att producera el i fler fjärrvärmenät och genom att bygga ut och bygga ihop fjärrvärmenäten.

Enligt Valmets enkätundersökning vill mer än varannan kommunpolitiker satsa mer än i dag på biobränslen. Näst efter solenergi är biobränsle det energislag som flest kommunpolitiker vill satsa mer på i framtiden. Regeringen bör ge dem goda förutsättningar att samtidigt öka biokraften. Då kan landets kommunpolitiker gå från ord till handling och bidra till att trygga vår elförsörjning, minska vår klimatpåverkan och skapa nya jobb.

Rickard Andersson, affärsenhetschef Valmet

Gustav Melin, vd Svebio

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News