Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Biljoninvestering för att nå byggmålet

Publicerad: 15 juni 2016, 22:15

Byggtakten måste öka betydligt om Boverkets mål om nya bostäder ska nås.

Foto: Niklas Almesjö/Scandinav

Även om bostadsbyggandet ökar kraftigt blir det svårt att nå målet 705 000 nya bostäder till 2025, visar DS granskning. Prognos: det ordnar sig inte. Orsak: det krävs över en biljon kronor i investeringar.


Dagens Samhälle har räknat på hur mycket varje kommun måste bygga om Boverkets mål om 705 000 bostäder till 2025 ska nås. Vi har utgått från kommunernas befolkningsförändringar de senaste tio åren och var flyktingar som får asyl kan väntas bosätta sig. De 121 000 bostäder som förväntas byggas de närmaste två åren har vi räknat bort. Kvar blir 584 000 bostäder som behöver byggas fram till 2025.

Kommunernas och byggherrarnas ambitioner varierar starkt. Och det krävs oerhört stora investeringar. Det handlar om över en biljon, eller 1 200 miljarder kronor, för att nå målet utöver de bostäder som byggs i år och 2017. Då räknar vi med en investeringskostnad per bostad på i genomsnitt 2 miljoner kronor.

Störst behöver bygga mest, i Stockholms fall har stadshusmajoriteten som mål att bygga 40 000 bostäder till 2020, och totalt 140 000 under perioden 2010–2030.

– Vi ser ut att klara målet 40 000 och ligger högt i markanvisningar och byggtakt. Till valet 2018 ska vi kunna ge tydliga besked om hur långt vi kommit. Och det ser bra ut, säger Roger Mogert (S), stadsbyggnadsborgarråd.

Mer än hälften av det som byggs fram till 2020 ska vara i hyresrätt.

– Ska vi bygga i kapp bostadsbristen måste vi bygga bostadsrätter också. Men strategiskt skulle jag gärna se en högre hyresandel i Stockholm, säger Roger Mogert.

Eskilstuna tiodubblar sitt bostadsbyggande.

– För några år sedan byggde vi runt 50 bostäder per år. I år kommer vi upp i 400, där kommunala bolaget bygger hälften. Men vi har höjt ambitionerna, senast 2018 måste vi upp i 500 bostäder per år, säger Sarita Hotti (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Men det räcker inte. Om Eskilstuna ska nå sin andel av riksmålen borde de komma upp i över 1 000 bostäder per år.

Rikssiffrorna översatta till Malmö betyder att kommunen behöver bygga 40 000 bostäder fram till 2025. För att klara det krävs 5 000 nya bostäder per år. Malmö har själv haft som mål att bygga minst 4 000 bostäder per år.

– Vi accelererade redan 2014 och 2015. Att ange mål är en sak, att leverera en annan. I år har vi som produktionsmål 500 bostäder, som vi levererar. Nästa år ökar vi till 750. Allmännyttan är relativt sett mindre hos oss än i Stockholm och Göteborg, men vi har byggt mer än dem i absoluta tal, säger Terje Johansson, vd för MKB i Malmö.

Anders Lago är ordförande för HSB, och var tidigare kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Kooperativa HSB har i år byggstart för 2 300 bostäder i bostadsrätt och ska bygga 300–400 hyresrätter, men är på väg att slå i taket för vad man klarar.

– De finansiella möjligheterna är snart uttömda. Vi är uppe i volymer så vi utnyttjar hela kapitalet. Att låna är inget större problem, men inte till 100 procent. Bankerna kräver att någon står för riskkapital till 30–50 procent.

Ett annat hinder är en ökande brist på arbetskraft. Konkurrensen är hård om byggnadsarbetare, tekniker och ingenjörer.

– Arbetsförmedlingen borde gripa in och ordna introduktionsprogram för nyanlända. Men bristen på arbetskraft finns också bland handläggarna på kommunerna. Vi och andra byggherrar borde kunna göra mer av planprocessen, säger Anders Lago.

Sarita Hotti säger att Eskils­tuna ser ett hot om brist på byggjobbare även långsiktigt.

– Vi ser att intresset för att utbilda sig till jobb i byggindustrin går ner. Och vi hör redan att byggföretagen har svårt att få tag på folk, säger hon.

Med en hög byggtakt varnar flera för att det är lätt att upprepa gamla misstag.

– Det är en risk, därför måste vi ha med kvalitetsperspektivet. Men omvänt ger den situation vi har möjlighet att laga sår i stadsbilden, och rätta till i stadsdelar som kanske inte blev så bra, säger Roger Mogert.

Anders Lago är mer pessimistisk.

– Jag ser risken att det blir tillfälliga lösningar, med modulhusområden och taskiga prefablösningar, som byggs på fel ställen, för att man vill få fram snabba lösningar. Hotet att vi kan få social housing är högst närvarande.

Vid ett möte med bostadsminister Peter Eriksson (MP) nyligen betonade Anders Lago att staten nu måste inrikta sig helt på den sociala bostadspolitiken.

– Det övriga löser marknaden. Men bostadsbidragen måste höjas, möjligheten att låna för att köpa bostad förbättras och steg tas för att pressa byggkostnaderna, säger han.

Terje Johansson på MKB i Malmö pratar om en känsla av undantagstillstånd i dag. Hans lösning är att upprätta ett slags frizoner för byggande i storstäderna.

– Släpp alla krav utom Boverkets grundregler och höjdbegränsningarna. Det skulle ge fler bostäder och fler innovativa lösningar. En del kommer att bli fel, men det allra mesta utmärkt, och jag vet att privata aktörer också är intresserade. Det skulle vara bra för mångfalden i boendeformer och för prisnivåerna.

– Tillåt kreativiteten och våga pröva nytt. Och ha hela tiden hyresgästernas, konsumenternas och medborgarnas intresse för ögonen, tillägger han.

När Stockholm växlar upp byggandet sker det inte i form av nya stadsdelar. Men till exempel Farsta kommer att få 8 000 nya bostäder och ännu fler i näraliggande stadsdelar.

– Vi bygger ”Stockholmshusen”, som påminner om Sabos Kombohus, men är mer flexibla och anpassade till att bygga kvartersstad. Vi sänker kostnaderna med cirka 25 procent. Men kostnaden ligger ändå över befintliga beståndet. Ska vi komma ner mer i pris måste det vara en statlig uppgift, säger Roger Mogert.

Ambitionerna i kommunernas byggplaner är väldigt olika. Några – som Järfälla, Sundbyberg, Kalmar och Umeå – planerar för ett högre byggande än miniminivån på behoven enligt vår beräkning. Andra –som Nacka, Jönköping, Sigtuna, Skövde eller Nyköping – ligger i nivå eller nära nivån för våra kommunmått.

Men många, framför allt mellanstora kommuner har låga mål och låg byggtakt.

– Intresset att bygga varierar starkt. Men om man inte kommer i gång kommer vi att se ökad trångboddhet, andrahandsuthyrning och svartkontrakt, med ökade sociala problem. Det ökar när många av förra årets asylsökande får uppehållstillstånd och ska ha en bostad. Kommunerna riskerar att få ökade kostnader för försörjningsstöd och blir sittande med Svarte Petter, säger Anders Lago.

Läs mer: Jönköping bygger i kapp

Janne Sundling

Byggbehovet kommun för kommun

Klicka här för att se hela listan.

Listan som ministern längtat efter

Boverket skrev i höstas upp sin prognos till att 705 000 nya bostäder behövs fram till 2025. I nästa vecka kommer man med en ny prognos. Den baseras på SCB:s senaste befolkningsprognos, där befolkningen fortsätter att öka, men inte i samma takt som förutspåddes under flyktingvågen förra året.

Finansminister Magdalena Andersson (S) hör till dem som velat översätta målet till kommunnivå:

– Vi skulle kunna dela upp de här 705 000 bostäderna som ska byggas, antingen på regional eller lokal nivå. Det skapar en helt annan press, sa hon på Hyresgästföreningens bostadskongress i slutet av maj.

– Det blir en ”name and shame” där medborgare kan ställa relevanta frågor: Varför lever ni inte upp till det som bör byggas i vår kommun?

Under 2016 och 2017 kommer det att byggas 121 000 bostäder, enligt Boverkets senaste Bostadsmarknadsenkät. Bostäder som kommunerna med hänsyn till planläge, projektering och efterfrågan bedömer kommer att påbörjas under de åren.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News