Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Bibehållen välfärd kräver höjda skatter

Publicerad: 16 mars 2016, 23:15

KI-rapport: Flyktingar och äldreomsorgen är de största utmaningarna.

Foto: Fredrik Sandberg, TT

Dagens skattenivåer räcker inte för att bibehålla kvaliteten i välfärden. Flyktingmottagningen och äldreomsorgen är avgörande för hur de offentliga finanserna utvecklar sig, slår Konjunkturinstitutet fast i en ny rapport.


Ämnen i artikeln:

SkatterFlyktingmottagandeVälfärdAsylsökandeÄldrevård

Tre procentenheter. Så mycket räknar Konjunkturinstitutet med att skattekvoten behöver öka till 2040, för att dagens nivå i välfärden ska kunna bibehållas och de offentliga finanserna vara i balans. Skattekvoten är skatter och avgifter som andel av BNP.

– Om det sker i kommunsektorn eller i staten, eller både och, går vi inte in på, säger Erik Jonasson, analytiker på Konjunkturinstitutet och huvudförfattare till rapporten.

Asylmottagningen har ändrat förutsättningarna för den bedömning Konjunkturinstitutet gör varje år av hur de offentliga finanserna utvecklas. Med den stora tillströmningen av flyktingar står offentlig sektor inför kostnader som inte fanns på agendan för några år sedan. Kostnaderna uppstår både i kommunerna och i staten, men regeringen har lovat att kommunerna ska kompenseras.

Om flyktingmottagningen är den stora utmaningen på kort sikt, så är äldreomsorgen det på lång sikt. Den växande andelen äldre i befolkningen kommer att leda till stigande offentliga utgifter.

– För att inte öka den offentliga skulden behöver antingen skatterna höjas eller utgifterna bromsas, till exempel genom minskad personaltäthet, säger Erik Jonasson.

Personer som är 80 år och äldre utgjorde i början av 90-talet cirka 4 procent av befolkningen. År 2040 väntas andelen ha fördubblats. Om personaltätheten inom äldreomsorgen fortsätter att vara densamma som i dag räknar Konjunkturinstitutet med att personalbehovet inom välfärdssektorn kommer att öka med 30 procent till 2040.

– Vi tar inte ställning till om det offentliga åtagandet ska bibehållas eller inte, säger Erik Jonasson.

Under 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande. Den prognos Migrationsverket nyligen presenterade pekar mot att ytterligare 400 000 asylsökande kan komma till Sverige 2016–2020. Om siffrorna blir verklighet ökar trycket på skola, socialtjänst och and-ra delar av den kommunala servicen. Samtidigt ökar behovet att snabbt få så många som möjligt i arbete, för att de ska börja generera skatteintäkter.

– Det kommer att ta tid, kanske upp till tio år, innan dagens invandrare sammanlagt når upp i ens 50 procents sysselsättning, säger Erik Jonasson.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet lanserade nyligen lägre ingångslöner som en metod att öka sysselsättningen för framför allt invandrare och ungdomar. Rådet argumenterar också för utbildningsinsatser riktade särskilt mot nyanlända.

Men att välja sänkta löner och större löneskillnader som en väg att få fler nyanlända i arbete skulle skapa en rad problem, anser Sebastian de Toro, ekonom på LO.

– Dels är det inte en sådan quick fix som förespråkarna menar, dels skapar det vidgade klyftor i samhället vilket kan få många negativa konsekvenser. Alternativet är att få människor i utbildning så de kan möta kraven på svensk arbetsmarknad.

För kommunerna är en av de största utmaningarna att höja kunskapsresultaten i grundskolan och gymnasiet. Det handlar också om att förbättra sfi, komvux och annan kompletterande utbildning.

– Tittar man på svensk arbetsmarknad — och det handlar både om invandrare och inhemskt födda — är utbildning helt avgörande för att få fotfäste på arbetsmarknaden. Vill man behålla den svenska modellen med små inkomstskillnader måste man söka lösningar i bland annat utbildningssystemet.

Men flyktingmottagningen innebär också jobbtillfällen. Sorsele är en av de kommuner som tar emot flest flyktingar i förhållande till antalet invånare. En hel del lediga lägenheter gör att de kvotflyktingar som hänvisats till kommunen har fått bostad, och kommunchefen Jan Ask ser både deras och de ensamkommande barnen som en stor tillgång.

– De skapar fantastiska arbetstillfällen i orten, säger han.

Hvb-hemmen där de cirka 60 ensamkommande barnen bor har bemanning dygnet runt. Kommunen anställer också lärare, elevassistenter och tolkar. Flyktingmottagningen har blivit en nytändning för kommunen, som ser en möjlighet att få nya invånare och ökade skatteintäkter.

– Vi måste vara en attraktiv kommun och kunna visa att det finns en väg till egen sysselsättning och försörjning, säger Jan Ask.

Hur svensk ekonomi kommer att se ut 2040 är en mycket mer långsiktig fråga, som bör diskuteras separat från det akuta flyktingmottagandet, konstaterar LO-ekonomen Sebastian de Toro. För att kunna behålla kvaliteten på och omfattningen av äldreomsorgen och andra välfärdstjänster är det nödvändigt att värna en hög sysselsättningsgrad, menar han.

– En nyckel är att få äldre att orka jobba längre. Det är också viktigt att få upp sysselsättningsgraden för ungdomar och kunna erbjuda heltid till fler kvinnor som i dag arbetar deltid, säger Sebastian de Toro.

Torbjörn Tenfält, redaktion@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev