Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Behövs mer än en parad för att uppnå lika villkor

Snart börjar Pride av alla dess slag fylla Sveriges gator. En fest som inte bara lyfter hbtq-frågor utan även blivit en plattform för politiska partier där man tydligt visar sin inställning i frågan. Men vad gör vi politiker resten av året? Det finns många frågor att ta tag i - lika villkor för samkönat föräldraskap är en.

Publicerad: 13 maj 2016, 09:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det finns många frågor där villkoren för homosexuella skiljer sig helt från villkor och lagar som heterosexuella inte ens behöver reflektera över, skriver Edit Escobar och Thomas Falkenstedt.


Ämnen i artikeln:

ModeraternaHBTQ

Pride är bra, Pride behövs, framför allt i små kommuner och i delar av landet där det inte är så självklart att vara hbtq och stå för det. Sverige är ett tolerant och jämställt land och vi är stolta över att bo i ett land där man kan vara sig själv oavsett läggning. Däremot är särbehandlingen av homosexuella ett av huvudskälen till att Pride fortfarande behövs. Enkla inslag i vardagen och större frågor i livet som heterosexuella individer och par tar för givet är något homosexuella genom omfattande byråkrati fortfarande måste genomgå.

Om man bortser från Pridefestivaler som återkommer varje år, en dag om året med en blygsam parad eller under en hel vecka i större städer, vad mer är det vi politiker gör under året? Hur långt har vi kommit och hur mycket jobbar vi resterande dagar under året för att lyfta hbtq-personers levnadsvillkor? Det finns många frågor där villkoren för homosexuella skiljer sig helt från villkor och lagar som heterosexuella inte ens behöver reflektera över.

En av dessa frågor är fastställande av föräldraskap när båda föräldrar är kvinnor.

Sedan den 1 juli 2005 är det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige. Enligt lagen kommer ett lesbiskt par, som genomgår en assisterad befruktning på sjukhus, vara föräldrar till det barn som föds. För att detta ska ske måste partnern eller sambon till den kvinna som föder barnet ha samtyckt till behandlingen.

Även om kvinnan som samtycker till den assisterade befruktningen enligt lagen anses som förälder till det barn som föds, och med detta garanteras barnet två föräldrar redan vid befruktningen, skall föräldraskapet ändå bestämmas genom bekräftelse eller dom efter födseln. Detta behövs inte när ett heterosexuellt gift par genomgår samma process för att skaffa barn.

När lagen gjorde det möjligt för lesbiska par att bli föräldrar genom assiterad befruktning var det inte möjligt för samkönade par att ingå äktenskap, därför var det naturligt att fastställande av föräldraskapet skulle vara likställd fastställande av föräldraskapet till ett barn av ett heterosexuellt sambopar.

Däremot har det från och med 1 maj 2009 varit möjligt även för samkönade par att ingå äktenskap, efter att den könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft. Detta borde ha resulterat i att bekräftelsen av föräldraskapet upphörde i fallet där barnet blev till genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige när föräldrarna båda är kvinnor och gifta.

Sju år har gått sedan samkönade par får ingå äktenskap, är det inte dags att se över lagen om fastställande av föräldraskap så att den gäller alla oavsett föräldrarnas sexuella läggning?

Det är dags att aktualisera Sveriges familjepolitik.

Edith Escobar, vice förbundsordförande Öppna Moderater

Thomas Falkenstedt, vice distriktsordförande Öppna Moderater SYD

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ModeraternaHBTQ

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev