Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Befinner sig biblioteken i en annan mental verklighet?

Folkbiblioteken har i dag svårt att hitta sin plats i samhället. Ansvariga kommunpolitiker och alla begåvade människor som arbetar på bibliotek måste förstå vad uppdraget verkligen innebär, skriver kulturchefen Christer Hermansson apropå den senaste tidens biblioteksdebatt.

Publicerad: 4 augusti 2015, 13:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Om de kommunala folkbiblioteken som de viktigaste offentligt och politiskt styrda kulturinstitutionerna fullgör sina politiska uppdrag kommer de alltid att vara relevanta för människor.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

BibliotekKulturpolitikSegregation

Folkbiblioteken debatteras sällan i medierna. Men när nu arbetsmiljöproblemen har ventilerats under våren är alla överens om att det måste råda lugn och ro i våra viktigaste och mest besökta kulturinstitutioner. Men inte behöver det enbart vara tyst! Det ska finnas utrymme både för möten, samtal och reflektion och tyst läsning.

Bibliotekspersonalen och besökarna ska inte behöva vara rädda eller utsättas för våld. Folkbiblioteken är till för alla människor.

Men folkbibliotekens och bibliotekariernas makt talas det sällan om. Varför? Är det för att biblioteksföreträdarna vill framställa sig själva som offer? Och för att medierna också gillar den bilden av uppgivna bibliotekarier som stillatigande ser hur ungdomsgäng sabbar i biblioteken? Eller vad beror det på?

Folkbiblioteken har verkligen stor makt!

Folkbiblioteken ska på ett professionellt sätt erbjuda människor fri tillgång till information, ett kvalitativt urval litteratur i olika former och arbeta med läsfrämjande insatser för alla målgrupper. Detta enligt bibliotekslagen.

Folkbibliotekspersonalen tillhör en privilegierad elit som administrerar författares och översättares verk.

LÄS MER: Skärp lagen så att biblioteken blir till för alla. 

Folkbibliotekens utövande av makt är till sitt uttryck fostrande och förhoppningsvis uppbyggligt. Personalen ska lyfta fram den goda kvalitetslitteraturen och sträva efter att nå alla dessa människor som inte har insett hur viktigt det är med böcker och läsning.

Folkbiblioteken gör ett ständigt urval av litteratur. Bibliotekarierna gör bedömningar av vad som är mest lämpligt för människor att läsa och låna. Det sker ofta i dialog med människor och är en grannlaga uppgift. Vad är litterär kvalitet? Hur mycket ska storsäljarna på marknaden påverka? En begränsad budget innebär oupphörliga val som bibliotekarierna dagligen bestämmer. Inser de den enorma makt de faktiskt har?

Folkbiblioteken är en viktig del av den allmänna välfärden. Kommunerna ska garantera att alla medborgare har tillgång till folkbibliotek av god kvalitet. Folkbiblioteken som en social kompensation, en social garanti och service, och ett slags social investering för alla människor oavsett kön, klass, etnisk härkomst, funktionshinder och ålder.

Men hur det ser det egentligen ut runt i om Sverige? Frågan är om folkbiblioteken generellt arbetar och befinner sig i en annan mental verklighet än den som människor befinner sig i? Att folkbiblioteken inte klarar av att hitta sin funktion och plats i samhället.

Om de kommunala folkbiblioteken som de viktigaste offentligt och politiskt styrda kulturinstitutionerna fullgör sina politiska uppdrag kommer de alltid att vara relevanta för människor. Det är ett stort och svårt ansvar.

Då måste ansvariga kommunpolitiker ge de resurser som behövs och alla begåvade människor som arbetar på folkbibliotek förstå vad de dessa uppdrag verkligen innebär.

Christer Hermansson, kulturchef i Strängnäs kommun och författare aktuell med debattromanen DET ÄR VÄL INGET JÄVLA BIBLIOTEK HELLER! (BTJ förlag)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News