Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Bättre låta barnen gå i skolan än att tigga

Det är för mig som rektor helt självklart att barn - även EU-migranters barn - har rätt att gå i skolan. Att det är svårt räcker inte som argument för att låta dem fortsätta tigga på gatan med sina föräldrar, skriver Annika Hedås Falk, rektor.

Publicerad: 23 oktober 2014, 09:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Självklart ska EU-migranters barn få gå i skolan, tycker rektor.


Ämnen i artikeln:

BarnskyddEUBarnfattigdomSkolorganisationMigration

Det har i dagarna i flera olika medier, bland annat i Dagens Samhälle och i Dagens Nyheter, brutit ut en het diskussion om utländska barns rätt till skolgång i Sverige. I DN:s ledare med rubriken ”Plågsam dissonans” i går onsdag den 22 oktober förs ett resonemang runt barnen till de EU-migranter som tigger på gatorna. Ska de barnen erbjudas skolgång i Sverige? Här avslöjas en pinsam okunskap om hur svensk skola i dag tar emot nyanlända elever. Och en riktigt obehaglig ton genomsyrar artikeln - nu blåser man liv i den gamla välfärdsturismdebatten igen.

För mig som rektor är det helt självklart att barn ska gå i skolan. Barns utbildning är i min mening något mer än det DN kallar en meningsfull sysselsättning den tid de är här. Att vår utbildningsminister är tydlig i frågan är en stor tröst men snälla DN, vad menar ni egentligen?

I skollagens kapitel 7 och 29 klargörs att barn som är bosatta eller vistas i Sverige har rätt att gå i skola. För de flesta av oss som jobbar i skolan är detta så självklart att det inte borde behöva sägas. Mottagandet av nyanlända elever i skolan fungerar inte alltid optimalt och visst har vi rektorer organisatoriska svårigheter att ordna det. Skolor i vissa områden blir enormt hårt belastade och eleverna flyttar in och ut när som helst under skolåret eftersom familjernas livssituation ser ut på det viset.

I ledartexten i DN står Ska barnen placeras i vanliga klasser utifrån sin ålder, trots att de inte kan språket, trots att deras kunskapsnivå sannolikt är mycket lägre än jämnåriga svenska barns? Eller ska 12-åringar sättas i årskurs ett?

De elever vi tar emot från jordens alla hörn har väldigt skiftande skolbakgrund. Några av våra nyanlända trettonåringar har varit barnsoldater, andra har mattekunskaper på gymnasienivå. Självklart sätter vi inte en tolvåring i årskurs ett. Vi lär dem svenska genom att arbeta med skolämnena och vi lär analfabeter att läsa, oavsett ålder.

PLAY: Dagens Samhälles Johan Delby: Migrationsverket sänder en signal till kommunerna

Jag har själv sett apatiska flyktingbarn återvända till livet genom att få delta i undervisningen. Därför är jag är stolt över svensk skolas förmåga, även om det finns betydande svårigheter. Men betyder svårigheterna att man ska låta vissa nioåringar tigga på trottoaren med sina föräldrar?

DN frågar, förhoppningsvis som en ren provokation: Ska det rentav inrättas särskilda tiggarklasser, specialanpassade för elever som plötsligt försvinner och kanske, kanske inte, kommer tillbaka några veckor eller månader senare? Vi som jobbar med nyanlända elever är vana vid att eleverna flyttar in och ut ur skolan vid helt obekväma tidpunkter på året. För mig är det självklart att de alltid är välkomna till skolan, oavsett när de kommer. Att ens introducera begreppet tiggarklasser om än som en provokation, gör mig rädd. Vilken människosyn företräder DN här egentligen?

Jag tror fortfarande på alla barns rätt till utbildning. Gör ni?

Annika Hedås Falk, rektor på Sofia skola i Stockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev