Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Arbetsmiljöverkets krav på praon slår helt fel”

Från och med i höst kan det vara slut med prao, praktisk arbetslivsorientering, för många av Sveriges högstadieelever. Bakgrunden är orimliga krav från Arbetsmiljöverket (AMV), som får skolor och kommuner att helt sluta med prao.

Publicerad: 15 december 2014, 14:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ungdomar behöver mer kontakt med arbetslivet - inte mindre.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöUngdomar

Varför? Jo, enligt AMV:s nya föreskrifter som trädde i kraft i februari 2013 ska varje rektor på förhand göra en riskanalys av varje praktikplats. En riskanalys bör enligt verket vara skriftlig och ta upp både ”fysiska, psykologiska och sociala förhållanden” och säkra att det finns rutiner att hantera ”arbetsbelastning, våld och hot, buller, luftkvalitet och ventilation, städning och utrymning”.

På en Stockholmsskola kan det handla om åtskillig tid som rektor upplever sig skyldig att avsätta för att gå igenom varje praktikplats. Det är uppenbart orimligt. Och hur har Arbetsmiljöverket tänkt sig att en rektor ens ska kunna ha kunskap på en sådan detaljnivå? Antingen är föreskrifterna för hårda, eller så har inte AMV varit tillräckligt tydliga till rektorer som undrar över vad som gäller. Oavsett vilket är konsekvenserna olyckliga.

Ett syfte med prao är att väcka tankar inför gymnasievalet. Eleven får prova på enklare och riskfria arbetsuppgifter och lära sig en arbetsplats kultur och koder. Arbetsmarknadsdagar, studiebesök och mentorskap är andra viktiga bitar för att minska avståndet mellan skola och jobb. Men de saknar det som gör praon unik, att eleven får direkta upplevelser av livet på en arbetsplats.

Allra viktigast är detta förstås för de elever som saknar egna nätverk. De riskerar nu att få än svårare att ta det där viktiga steget över tröskeln till jobbet - en trist konsekvens av AMV:s detaljstyrning.

I slutet av oktober kom nyheten att de skånska kommunerna Eslöv och Landskrona helt slutar med prao. I bägge fallen som en konsekvens av Arbetsmiljöverkets nya riktlinjer. Och nu börjar även fler och fler rektorer i Stockholm se sig tvungna att fatta samma beslut.

Detaljregleringen är feltänkt – och helt onödig. Lagstiftningen är tydlig i att elevers praktik endast ska omfatta enklare och riskfria moment. Elevens handledare ansvarar för detta. De arbetsuppgifter som innehåller risker – de där AMV behövs för att driva på för ökad säkerhet – ska det inte vara frågan om.

Arbetsmiljöverket måste hjälpa rektorerna med ett upplägg där prao kan genomföras, samtidigt som arbetslivsorienteringen också kan behöva breddas för att möta elevers olika behov. De nya riktlinjerna måste förenklas.

Att eftersträva en säker arbetsmiljö för elever som gör sin prao är en självklarhet – det är inte Arbetsmiljöverkets intentioner det är fel på. Att försöka uppnå det med en onödig detaljreglering är det däremot inte.

Man får intrycket att Arbetsmiljöverket försökt lösa ett litet och begränsat problem (osäkra praktikplatser) med ett illa anpassat verktyg, och på kuppen skapat ett problem som tills alldeles nyss inte fanns. Sveriges elever behöver inte färre kopplingar mellan studier och arbetsliv. De behöver fler.

Lotta Edholm, (FP) oppositionsborgarråd och gruppledare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ArbetsmiljöUngdomar

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News