Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

Använd välfärdens resurser smartare

En växande ekonomi är grunden till en bättre välfärd. En ny undersökning visar att svenska folket ser störst möjligheter i en effektivare resursanvändning, när det handlar om frågan om hur vården, skolan och omsorgen ska få mer resurser.

Publicerad: 27 juni 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterSkatterVinster i välfärden

En växande ekonomi är den mest grundläggande förutsättningen för att få det bättre på de flesta områden, även när det gäller vården, skolan och omsorgen. En opinionsundersökning, som presenteras vid ett Almedalsseminarium söndagen den 29 juni, visar dock att svenska folket ser störst möjligheter i en effektivare resursanvändning. Minst effektivt anser man att skattehöjningar skulle vara. Att skapa nya resurser genom ökad tillväxt anses ha förhållandevis låg betydelse i undersökningen.

Resurserna till vård, skola och omsorg är högre än någonsin. Även de offentliga skatteintäkterna är på rekordnivå, samtidigt som skattetrycket fallit markant sedan sekelskiftet. Faktum som har beskrivits ingående i rapporter från såväl Svenskt Näringsliv som Sveriges Kommuner och Landsting tidigare i år. [hyperlänkar]

Undervisningsresurserna per elev stigit under 2000-talet för både grund- och gymnasieskolan. Även resurserna per vårdkontakt har ökat inom stora delar av vården. Ökade resurser gäller också per brukare i såväl handikappomsorg som hemtjänst och äldreomsorgens korttidsboenden samt särskilda boenden. Och resursökningarna har genomgående skett med hänsyn tagen till prisutvecklingen.

Samtidigt som skattetrycket fallit från 51 till 44 procent av BNP mellan år 2000 och 2014, har skatteintäkterna ökat med 260 miljarder kronor justerat för inflationen. Svenska skattebetalare är flitigare än någonsin; de totala skatterna per arbetsför person (16-64 år) är drygt 270 000 kronor, nästan 10 procent mer än år 2000.

Högre skatteintäkter förklaras inte minst av att ekonomin kunnat växa, vilket underlättats av att skattesystemet successivt har reformerats. Även när beskattningen tar en något mindre andel av värdet på de varor och tjänster som skapas, blir skattebeloppet allt större så länge tillväxten är tillräcklig. Att ekonomin vuxit är den mest grundläggande förklaringen till den positiva utvecklingen.

Resurstillskotten till trots är kraven på vården, skolan och omsorgen höga och de problem som många upplever måste tas på allvar.

Med utgångspunkten att man vill förbättra vården, skolan och omsorgen har Sifo på Svenskt Näringslivs uppdrag bett svenska folket rangordna hur effektiva man anser att några i samhällsdebatten föreslagna lösningar kan vara. De lösningar som rangordnats var: 1) tillväxt som ger växande skattebaser/ekonomi, 2) effektivare användning av befintliga resurser och 3) höj vissa skatter.

Svaren indikerar en förhållandevis utbredd misstro om hur väl våra gemensamma resurser används idag. Av de tillfrågade anser 43 procent att det bästa sättet att förbättra vård, skola och omsorg vore att använda resurserna klokare. Alternativet med tillväxt som ger växande skattebaser får bara stöd av 25 procent av de tillfrågade. Skattehöjningsalternativet får ungefär lika många röster, 26 procent.

I andra änden av skalan ansåg de flesta att det minst effektiva sättet att förbättra vård, skola och omsorg vore att höja vissa skatter. Nästan 41 procent svarade så, att jämföra med 25 respektive 16 procent för övriga alternativ.

Den framtida finansieringen av välfärden beror på hur vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft. Det är viktigt att inte ta detta för givet. Inte minst i den politiska diskussionen vore det välkommet att vara tydligare kring värdet av en växande ekonomi.

Vår undersökning visar också att det behövs en debatt om vad som krävs av dagens system för att få ut mer av välfärdstjänsterna. Kvantitet och ekonomiska resurser är inte detsamma som kvalitet. Så länge vi inte gör rätt saker gynnas inte patienter, elever och brukare av att vi ökar resurserna. Vid presentationen av undersökningen i Almedalen den 29 juni hoppas vi få ett konstruktivt samtal kring dessa frågor.

Johan Fall, skatteexpert Svenskt Näringsliv

Mikael Witterblad, fil dr och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev