Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunpolitik

Äldre blir inlåsta trots nya regler

Publicerad: 8 mars 2018, 05:00

Över hälften av de boende på Vardagas äldreboende Gröna gården i Linköping uppges inte själva kunna larma personal. Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Trots skärpta krav är nattbemanningen ofta för låg på många äldreboenden i landet. Det visar Ivos oanmälda inspektioner. De boende, bland dem många med demens, blir fortfarande inlåsta i strid mot lagen.


Efter många uppseendeväckande larm om för låg nattbemanning på landets äldre­boenden beslutade regeringen 2016 om en skärpt bestämmelse i socialtjänstförordningen. Den säger att det dygnet runt ska finnas personal som ”utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver hjälp och stöd”. Individuella behov av vård ska också vägas in.

När de nya reglerna presenterades sa äldreminister Åsa Regnér (S) till Dagens Samhälle att hon förväntade sig att ”kommunerna tar sitt ansvar och har personal så att inte brister uppstår”.

Nu har snart två år passerat. Men enligt Ulf Prahl, nationell ämnes­samordnare för äldre på Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), har varken mängden klagomål eller antal vitesförelägganden som rör nattbemanning minskat under denna tid.

– Man kan säga att antalet är ganska så oförändrat i bägge fall, säger Ulf Prahl.

Vad drar du för slutsats av det?

– Bestämmelsen är en förstärkning, ett förtydligande, jämfört med tidigare regler. Men det är verksamheternas ansvar att bemanna upp. Och utifrån de tillsynsbesök vi gjort kan vi bara säga att det behövs mer personal på nätterna.

Enligt Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik vid Umeå universitet, är nattbemanningen i landet på många håll katastrofalt låg. Kameror och annan teknik kan inte ersätta personal inom äldreomsorgen, anser han.

– Det handlar om personer som på grund av sin sjukdomsbild lätt blir oroliga, och finns det ingen personal som kan lugna ner dem leder det till att man sätter in lugnande mediciner. Men det allvarligaste är att nattfastan blir för lång. De äldre svälter när personalen inte har tid att ge dem mat sent på kvällen och tidigt på morgonen.

Ivo har använt den nya bestämmelsen i sin tillsyn av äldreboenden sedan den trädde i kraft i april 2016. Man har gjort oanmälda nattliga inspektioner och påpekat missförhållanden som beror på personalbrist i ett fyrtiotal ärenden fram till februari 2018.

DS har granskat ärendena. Tuffast bemanningsmässigt ser det ut att vara på vårdboendet Duvan i Linköping, där Ivo anser att Attendo inte tillgodoser de boendes behov av hjälp på natten. Tre anställda ska då bistå 95 boende på fyra våningar.

Det innebär att ”avdelningarna är obemannade under långa perioder”, skriver Ivo.

Ivo är samtidigt kritisk till att boende och dementa på Duvan, liksom i andra fall, lämnas inlåsta på avdelningar som är obemannade utan att själva kunna ta sig ut på nätterna. Något som strider både mot socialtjänst­lagen och ­Socialstyrelsens föreskrifter.

För att de boende ska få den hjälp de behöver anser Ivo i regel att det måste finnas minst en anställd per våningsplan.

I åtta fall har myndigheten sedan våren 2016 hotat med viten. Summorna varierar mellan 300 000 och 1,5 miljoner kronor.

Kommunerna Nora och Hudiksvall har varit lyhörda och ökat personalresurserna. I Nora var viten riktade mot två olika äldreboenden. I övriga fem fall har vård­företagen Vardaga och Attendo var för sig överklagat viteshoten till domstol.

Ett av dem, Vardagas äldreboende Gröna gården i Linköping, har två undersköterskor som mellan kl 21.00 och 07.00 hjälper 29 boende, fördelade på tre våningsplan med trapphus däremellan. Över hälften av de boende uppges inte själva kunna larma personal.

2016 ville bolaget dra ned på nattbemanningen till en undersköterska. Men de undersköterskor som jobbade natt kontaktade Ivo, som i dag kräver att det ska finnas minst en vårdanställd på varje plan under natten.

Gertrud Öjetoft, regionchef på Vardaga, försvarar den nuvarande nattbemanningen.

– De är tillräckligt många. Det vanligaste är ju att de flesta boende sover på natten, och om det uppstår behov kan vi alltid bemanna upp under en period, säger hon.

Gertrud Öjetoft hänvisar också till att personalen har uppsikt över obemannade våningar via optiska sensorer som reagerar på rörelser. Kamerorna skickar i realtid videosnuttar till de anställdas smartphones om någon rör sig i korridoren.

Vardagas regionchef får medhåll av undersköterskan Britt Axelsson. Hon har länge jobbat natt på Gröna gården och vittnat till fördel för bolaget i förvaltningsrätten.

– Vi klarar oss med två undersköterskor som grund­bemanning eftersom vi alltid snabbt kan se i våra mobiler vad som händer i korridorerna på våningar där vi inte befinner oss. De ­flesta boende har också rörelse­larm vid sina sängar. Dessutom har vi en verksamhetschef som är lyhörd och sätter in extra personal när det behövs, säger hon.

Men Susanne Enell, undersköterska och fackligt ombud på Kommunal, delar inte kollegans uppfattning om grundbemanningen.

– Nej, två personer nattetid är för lite. Många boende är uppe och går, och egentligen har vi inte bara en utan två demensavdelningar. Om man hjälper en boende på exempelvis toaletten måste man avsluta det arbetet innan man kan ta sig till någon
annan på en annan våning.

Vad betyder det för dem som behöver hjälp?

– Ingen stor incident har skett, men det kan bli små tillbud eftersom det tar längre tid att hjälpa de boende än om man vore tre på natten, säger Susanne Enell.

Enligt Gertrud Öjetoft ska koden till våningsdörrarnas kodlås finnas uppsatt intill låsen så att boende kan ta sig ut när våningen är obemannad. Men när Dagens Samhälle besöker Gröna gården finns koden inte på plats. Och endast två av 29 vårdtagare har fått en tagg som de kan blippa sig ut med.

Många demenssjuka klarar inte av att hantera kodlås.

– Det är bland annat därför det är så viktigt att det finns personal på varje plan. I annat fall strider inlåsningen mot lagen, säger Michael Hecht Gunnarsson, inspektör på Ivo i Jönköping.

2017 gav förvaltningsrätten i Jönköping Ivo rätt när det gäller Gröna gårdens nattbemanning. Nästa instans, kammarrätten i Jönköping, sa nej till prövningstillstånd. Men Högsta förvaltningsdomstolen, dit Vardaga överklagat, sa ja till prövning i kammarrätten.

Så nu ska alltså kammarrätten i Jönköping tolka bestämmelsen från 2016. Hur det går kan få betydelse för nattbemanningen i hela landet. Förlorar Vardaga kan man försöka ta ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Under tiden fortsätter den olagliga inlåsningen av de boende på vårdhemmen som Ivo kritiserar. Enligt Ulf Prahl sker inga förändringar i verksamheterna i avvaktan på en prejudicerande dom.

– Det är en av de saker som gör mig mest upprörd. Att före­tag, men också kommuner, satt i system att inte ge gamla människor rätt fast de får rätt i nästa instans, säger Yngve Gustafson.

Han vill ge Ivo möjlighet att ta till mer kraftfulla sanktioner. Besluten om missförhållanden måste verkställas snabbare.

– Ivo måste få vassare tänder. Bland annat borde man sätta stopp för orimliga överklaganden för att förhala det hela, med allvarliga konsekvenser som följd.

I samband med att rege­ringen skärpte reglerna för nattbemanningen beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att ta fram en egen rekommendation för att stötta kommunernas arbete med frågan. Rekommendationen var klar i januari förra året och handlar bland annat om att få koll på läget, stärka chefskompetensen, förbättra ledarskapet och öka inslaget av larm, sensorer och kameror, så kallad trygghetsteknik, på äldreboenden.

Hittills har 189 av landets 290 kommuner antagit rekommendationen.

– Jag är positivt överraskad att så pass många antagit den och sagt att man ska utveckla och bemanna efter behov. Men det är inte samma sak som att det händer över en natt, ­säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Ungefär 100 kommuner har inte antagit den, vad beror det på?

– Man har av olika skäl inte mäktat med. Det finns många andra frågor inom socialtjänsten som varit prio­riterade under den här tiden, till exempel de ensamkommande flyktingbarnen och att man inte haft utvecklingskraft i mindre kommuner. I andra fall har det pågått chefsbyten, så frågan har blivit liggande.

Har nattbemanningen blivit bättre sedan 2016?

– Ja, vi anser att de äldre får en bättre omsorg än tidigare. Den kraftsamling som har gjorts det senaste året har lett till att man uppmärksammar individuella hjälp­behov bättre, bland annat med hjälp av teknik.  Men vi kan inte svara på frågan om antalet anställda har blivit fler, säger Greger Bengtsson.

Monica Kleja

Striden startade 2010

Med det nya regelverket för nattbemanningen satte regeringen 2016 punkt för en lång strid mellan Socialstyrelsen och SKL.

2010

Juni. Socialstyrelsen beslutar att demenssjuka inte längre får låsas in och tar bort en undantagsregel som utnyttjats av vårdgivare för att minska personal.
September. I SVT:s ”Uppdrag granskning” berättar en undersköterska om hur demenssjuka lämnas ensamma och inlåsta natte­tid på ett äldreboende i Piteå.
November. Socialstyrelsens ”gryningsräd” på 94 demens­boenden visade att bemanningen var för låg i 60 procent av fallen.
December. Alliansregeringen säger nej till socialutskottets förslag om riktlinjer för bemanning på demensboenden.

2011
Februari. Alliansregeringen ändrar sig. Kommunerna har inte klarat av att nå en godtagbar nivå.

2012
Juli. Socialstyrelsen föreslår skärpta bemanningskrav för demensboenden och ”hjälp utan dröjsmål”.
Augusti. SKL protesterar. Anser att reglerna är för ­detaljerade och att kraven skulle ”innebära kostnader
i miljardklassen”.

2013
September. Socialstyrelsen viker sig och skjuter på sina nya föreskrifter till 2015.

2014
Mars. SKL anser att Social­styrelsen inte har rätt att ta beslut om reformen. Hävdar
att det krävs ett regerings­beslut.

2015
April. Socialstyrelsen lämnar över förslaget på föreskrifter till regeringen.

2016
Februari. Regeringen avfärdar förslaget. Beslutar i stället själv om skärpta krav i socialtjänstförordningen, men det blir inga krav på minimibemanning utan behoven ska styra och hjälp ska ges utan dröjsmål.

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev