Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunpolitik

”Absurt när skola delar ut vinst och söker bidrag”

Ett börsnoterat skolbolag har sökt extra bidrag till alla elever, och samtidigt delat ut 45 miljoner i vinst till ägarna. Så kan vi inte ha det, och det är precis vad den så kallade vinstdebatten handlar om, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Publicerad: 13 oktober 2017, 04:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är, enligt utbildningsminister, svårt att se hur ett bidragssökande bolag kan anse sig ha råd att dela ut vinst.

Foto: Johan Schiff / Emmoth, Colourbox


Ämnen i artikeln:

SkolanGustav FridolinVinster i välfärden

Under den borgerliga regeringen skars nästan 10 000 medarbetare bort från skolan. Mindre lärartid slår hårdast mot de barn som inte har lika mycket med sig hemifrån. Nedskärningarna ökade ojämlikheten. Därför har vi brutit med nedskärningarna.

Vi gör stora nya statliga investeringar i fler anställda, högre lärarlöner, stärkt elevhälsa och mer specialpedagogik för elever som behöver det.

En av satsningarna går till sådant som läxhjälp, mattestugor och lästräning vid sidan av schemat. Över 360 miljoner kronor har betalats ut till fler än 3000 skolor över hela landet. 460 000 elever kan få extra tid vid sidan av schemat med hjälp av den här investeringen. För några är det den här tiden som ger dem möjlighet att knäcka koden, överträffa sina egna förväntningar, kunna hänga med på lektionerna och nå kunskaperna man behöver för livet.

Det här statsbidraget har också samtidigt blivit en av de tydligaste illustrationerna av problemen med det svenska skolsystemet som sådant. Den huvudman som sökt och fått mest av statsbidraget – cirka 20 miljoner kronor – är ett bolag noterat på börsen som nyligen delade ut 45 miljoner kronor i vinst till aktieägare, vilket rapporterats om i Aftonbladet.

Situationen är absurd. Söker man pengar som är avsatta för att öka jämlikheten i skolan och stödet till de elever som har det tuffast är det svårt att se hur man samtidigt kan anse sig ha råd att ge pengar till aktieägare. Även den här huvudmannen har elever som lämnar nian utan behörighet, elever det borde investeras mer i.

Alla statsbidrag vi infört har en viktning där de skolor som har tuffast utmaningar ska komma först. Vi har satsat rejält på hjälp vid sidan av schemat, därför var ansökningarna i år ungefär i nivå med de pengar som var avsatta och ingen prioritering har behövt göras utan huvudmännen har fått de resurser man sökt för. Det handlar inte om att kommuner inte har sökt, de allra flesta kommuner (261 av 290) har tagit del av pengarna.

Men de flesta har inte sökt pengar för alla sina elever i grundskolan, eftersom man gjort en pedagogisk bedömning av vilka elever som ska få just det här stödet. I lågstadiet går många av eleverna i fritidshem och där stärker vi lärandet genom investeringar för fler anställda och ny läroplan som utvecklar hur fritidspedagogik kan stödja lärande i till exempel läsning och matematik. De flesta huvudmän har, sannolikt därför, inte sökt om särskilda pengar för lågstadieeleverna. Den börsnoterade huvudmannen har sökt för alla sina elever oavsett ålder.

Vi har medvetet gjort statsbidraget lätt att söka för huvudmännen. Man ska få ägna pengarna och sin tid åt att ge eleverna extra stöd, inte åt byråkrati och pappersarbete. Elever också i en liten kommun utan särskilda anställda för ansökningar av det här slaget ska kunna få del av den här läxhjälpen.

En del har frågat om vi inte kunde utesluta friskolor från att söka. Det vore fel. Dels vore det orättvist mot friskolor som använder alla sina resurser till att ge eleverna bästa möjliga kunskaper, och alla deras elever. Dels är det bättre att staten fördelar enligt samma regler till alla huvudmän än att vi ser fler rättstvister mellan fristående huvudmän och kommuner.

I stället för mer byråkrati i varje statsbidrag behövs ett nytt regelverk för alla som får förtroendet att driva skola i Sverige. Det är detta hela den så kallade vinstdebatten handlar om.

Att ge våra barn kunskap är det största och viktigaste välfärdsuppdrag man kan få. Då ska man kunna garantera att de skattepengar man tar emot, oavsett om de kommer från kommun eller stat, ska komma fram till eleverna. Mesta möjliga kunskap måste vara vägledande, aldrig högsta möjliga aktieutdelning. Så som det är på många av våra friskolor i dag. Regeringen kommer i vår lägga fram ett sådant lagförslag till riksdagen och hoppas att fler partier drar slutsatser av de avslöjanden vi nu sett gång på gång.

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News