21 000 jobb försvinner om kärnkraften stängs i förtid

Just nu pågår intensiva diskussioner om den framtida svenska energipolitiken. I fokus står som så ofta tidigare kärnkraften. Denna gång handlar det inte om huruvida vi ska bygga nya kärnkraftverk eller ej, utan om lönsamheten i befintliga anläggningar. Nya säkerhetskrav från EU har kommit i kölvattnet av Fukushima-katastrofen i Japan.

Kärnkraftsägarna står inför ett investeringsbeslut om så kallad oberoende härdkylning och frågan är om det går att hitta lönsamhet i att driva anläggningarna vidare efter år 2020.

Tidigare besked har varit att fyra reaktorer (två i Oskarshamn och två i Ringhals) kommer att avvecklas inom de närmaste åren, medan övriga reaktorer har en planerad livslängd en bit in på 2040-talet. Nu plötsligt så kan alltså en utebliven investering innebära att all Sveriges kärnkraft är borta inom några få år.

Dramatiken i detta är stor, inte bara vad gäller konsekvenser för elförsörjning och elpriser. Vi saknar i kärnkraftsdebatten en diskussion om arbetstillfällen. Vi representerar tre olika partier över blockgränserna, och vi representerar också kommuner med varsitt kärnkraftverk; Ringhals i Varberg och Forsmark i Östhammar. Kärnkraftens framtid handlar om flera tusen jobb i våra hemorter.

I en ny rapport som Fortum presenterar i dag onsdag i riksdagen framgår att kärnkraftsindustrin totalt sysselsätter minst 21 000 personer i Sverige. Cirka 6 000 personer arbetar vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals, Oskarshamn och Barsebäck.

Utöver dessa finns många leverantörer av produkter och tjänster, såväl i våra regioner som i övriga Sverige. Det rör sig om allt från skyddsvakter, service- och underhållsentreprenörer till teknikkonsulter och turbintillverkare. Totalt sett levererar över 2 000 företag material och tjänster till de svenska kärnkraftverken.

Studien pekar också mot att varje jobb på ett kärnkraftverk skapar 2,5 jobb ytterligare bland leverantörerna, vilket är en siffra som är högre än för någon annan uppmätt bransch.

Det finns också ett mörkertal av arbetstillfällen som inte räknats in i studien och det handlar om alla jobbtillfällen som skapas lokalt som en följd av att kärnkraftsindustrin finns. Några sådana exempel är hotell, restauranger, butiker, taxi och övriga lokala servicenäringar.

Att kärnkraftsindustrin är viktig för Varberg, Östhammar och Oskarshamn är ingen överdrift. Men även många andra orter runt om i Sverige har betydande underleverantörer till kärnkraftindustrin. Två sådana exempel är Ludvika och Västerås där bara ABB respektive Westinghouse svarar för tusentals arbetstillfällen i respektive kommun.

Det är i dagarna 30 år sedan Tjernobyl-olyckan ägde rum och drygt fem år sedan Fukushima. Säkerheten vid kärnkraftverken kommer alltid främst och det tål att påpekas att Strålskyddsmyndigheten i en granskning av säkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken som presenterades i december 2015 drar slutsatsen att de svenska kärnkraftverken står sig väl.

De kommer dessutom att bli ännu säkrare när nya system för oberoende härdkylning byggs. Om de byggs. För nu står vi där, i en situation där all dagens kärnkraft riskerar att fasas ut redan om några år.

En del kanske kan tycka att det är lika bra att lägga ner kärnkraften nu, om den ändå ska försvinna inom 30 år. Men låt oss då vända på resonemanget. En planerad utfasning av kärnkraften innebär att vi kan sysselsätta minst 21 000 personer under tre decennier framöver. Det är en arbetsmarknadspolitisk plikt att vi gör allt vi kan för att inte slarva bort dessa jobb.

Just nu står vi inför ett vägval inom energiområdet. Den framtida energipolitiken måste utformas så att de befintliga kärnkraftverken ges möjlighet att verka även under de kommande decennierna. Vi vet att minst 21 000 personer håller med, för det är deras jobb det handlar om.

Jörgen Warborn, riksdagsledamot (m), Hallands län

Margareta Widén-Berggren, kommunalråd (s), Östhammar

Jacob Spangenberg, kommunalråd (c), Östhammar