Studenter dåligt rustade hantera korruption

Två av tre ekonomistudenter har inga etikstudier alls i sin utbildning. Det visar den kartläggning som Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna genomfört under hösten. Drygt 600 ekonomistudenter vid 21 lärosäten har svarat på enkäten och hälften av studenterna uppger att de inte känner sig redo att hantera yrkesetiska dilemman. De upplever att de inte har de verktyg de behöver för att möta de utmaningar som väntar i arbetslivet.

Korruption är kostsamt för samhället. Enligt Europakommissionen uppgår kostnaden för korruption till 120 miljarder per år inom EU-länderna, vilket är jämförbart med den årliga budgeten för hela EU. Sverige är inte på något sätt vaccinerat mot dessa företeelser och korruptionen leder till flera stora utmaningar för alla samhällen, inklusive de europeiska länderna.

I Sverige har vi ett högt förtroende för systemet, internationella studier visar att vi har en låg grad av korruption i relation till många andra länder, men tyvärr visar också både domstolsbeslut och medierapporteringen att korruption förekommer även inom svenska myndigheter och kommuner.

Ekonomutbildningen är en av de största och mest attraktiva högskoleutbildningarna i Sverige med 31 000 heltidsstuderande. Tusentals ekonomer utexamineras varje år och många får direkt ansvar för en stor budget, avtal och affärsöverenskommelser. Kartläggningen visar att bristen på etikstudier betyder att svenska ekonomistudenter inte får de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna agera i arbetsrelaterade etiska dilemman. Risken att utsättas för att någon försöker lura sig till otillbörlig vinning, eller främja sina egna intressen finns och måste adresseras redan innan något händer.

I kartläggningen framgår att många ekonomistudenter känner oro för att ta steget in i arbetslivet. En del av oron går att koppla till det stora ansvar som många ekonomyrken innebär. Mycket på grund av att ekonomistudenterna upplever att de, på framtida arbetsplatser, förväntas kunna bedöma skillnaden mellan rätt och fel i olika situationer.

Att känna sig trygg med att under sin högskoleutbildning ha fått diskutera yrkesetiska frågor med lärare, framtida arbetsgivare och andra studenter är med dessa ansvarstunga arbetsuppgifter ett mycket värdefullt verktyg. Arbetsgivare inom privat och offentlig sektor har också en fantastisk möjlighet att redan på högskolan inleda dialogen med sina framtida personal, att redan där fokusera på etikfrågor som är viktiga för att bibehålla förtroendet och skapa goda affärer.

Ett etiskt förhållningssätt måste diskuteras och stämmas av mot omgivningen. Det är inte alltid så lätt att allt är svart eller vitt och för att kunna navigera rätt i gråzoner krävs kunskapen att ta sig fram och den behöver studenterna ha med sig in i arbetslivet. Diskussionen om vad som är rätt och fel tar inte slut och yrkesetik måste diskuteras också på arbetsplatserna för att det ska få genomslag i verksamheten. Det är en fråga om att bygga en långsiktig kultur.

Av undersökningen framgår att oavsett ålder är efterfrågan på etikstudier eller utökade etikstudier hög bland Sveriges ekonomistudenter.

Studenterna har sagt sitt, det är bara att sätta i gång. Se till att alla ekonomutbildningar innehåller relevanta studier i yrkesetik. Ta hjälp av de offentliga och privata framtida arbetsgivarna och se till att studier etikstudier integreras som en naturlig del i varje utbildning. Det är ett samspel som alla parter vinner på och som gör att Sverige kan fortsätta att stå sig internationellt som ett land med en hög nivå av förtroende och låg nivå av korruption.

Yrkesetiska diskussioner på lärosätena och på arbetsplatserna är ett viktigt första steg för att långsiktigt förhindra spridningen av oegentligheter och korruption och de kostnader som korruption för med sig.

Christina Forsberg, vice ordförande Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation

Alexander Beck, utredningschef Civilekonomerna

Helena Sundén, generalsekreterare  Institutet Mot Mutor (IMM)