Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

ST: Hårdare tag mot tjänstemän skapar rädsla – och mer byråkrati

Publicerad: 8 april 2021, 09:31

Foto: Andy Phrat

Fackförbundet ST är starkt kritiskt till planerna på att göra det lättare att döma offentligt anställda för tjänstefel. ”En generell och allmänt utökat rätt att straffa statligt anställda tror vi kan få skadliga effekter”, säger ordföranden Britta Lejon.


Ämnen i artikeln:

TjänstemannaansvarTjänstemänFackföreningar

Just nu ser en utredning över om det ska bli lättare att straffa tjänstemän i stat, kommuner och regioner för fel som begås i tjänsten, vilket DS berättade om i förra veckan. Bakgrunden är ett tillkännagivande till regeringen från en enig riksdag.

Fackförbundet ST, med 95 000 medlemmar i statlig tjänst, anser att det inte behövs hårdare tag mot anställda.

– Vi håller inte med om att behovet av att straffa tjänstemän som gör fel är så stort så att nuvarande regelverk inte räcker, säger ordföranden Britta Lejon.

Men nu utreds alltså om ”det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas”. Och det tycks finnas en majoritet i riksdagen för en förändring. Framför allt Moderaterna och Sverigedemokraterna driver frågan.

Utredningen, som tillsattes i fjol och ska vara klar i november i år, har inte fått någon större uppmärksamhet. När Dagens Samhälle nyligen rapporterade om den har varken fackförbundet Vision, Akademikerförbundet SSR eller Sveriges Kommuner och Regioner velat uttala sig med hänvisning till att man inte är tillräckligt insatt.

På den statliga sidan har däremot ST varit väldigt aktiva i frågan.

– För oss har inte utredningen gått under radarn. Vi har verkligen försökt att påverka. Jag har varit inbjuden att tala med samtliga partier i konstitutionsutskottet om de här frågorna, säger ordföranden Britta Lejon.

Bakgrunden till KU:s tillkännagivande var till stor del it-skandalen på Transportstyrelsen. På den statliga sidan fanns också mutskandalen inom Statens fastighetsverk. Britta Lejon anser att det var rimligt att KU:s ledamöter var intresserade av att utifrån de händelserna vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen. 

– Vi håller med riksdagen om att man behöver skydda myndighetsutövningen så att medborgarnas skattepengar inte används felaktig. Vi förstår ambitionen och tycker att det är lovvärt. Men jag vill inte bidra till en falsk bild av att vi har stora bekymmer i vår statsförvaltning, säger hon.

Britta Lejon pekar på upphandlingar och it som ”återkommande problemområden”, men anser att det bör gå att skärpa reglerna där snarare än att allmänt utöka straffansvaret.

– Det finns redan i dag många sätt att straffa folk som gör fel. En generell och allmänt utökat rätt att straffa statligt anställda tror vi kan få skadliga effekter. 

Ett skäl är att ST befarar att tjänstemännen kan bli mer rädda för att göra misstag.

– Då riskerar vi att få en handlingsförlamad förvaltning och mer byråkrati så att det blir mer ineffektivt, säger Britta Lejon.

ST pekar också på att ett utökat straffansvar kan minska statens attraktivitet som arbetsgivare genom att kompetent personal söker sig till privat sektor, där man inte riskerar åtal om man gör fel.

I dag är det endast felaktigheter begångna under myndighetsutövning som kan räknas som tjänstefel och bestraffas enligt brottsbalken. Även exempelvis politiker i en socialnämnd kan åtalas för brottet. I praktiken är det dock ovanligt att någon döms för tjänstefel. Ett normalt år görs runt 7 000 anmälningar, men endast ett tjugotal personer fälls – oftast personer inom rättsväsendet.

Inom det statliga området hanteras fel som inte är tjänstefel i dag arbetsrättsligt inom lagen om offentlig anställning. Personalansvarsnämnder kan besluta om löneavdrag, varningar eller att någon mister jobbet.

Britta Lejon lyfter också offentlighetsprincipens och meddelarskyddets betydelse för en väl fungerande förvaltning. Det är inte sällan genom att anställda slår larm som felaktigheter upptäcks.

– Vi har en växande gråzon där privata bolag utför offentliga uppgifter och där offentlighetsprincipen inte gäller. Jag vill att vi vidgar diskussionen till att vi behöver den insynen i all verksamhet som utförs med skattebetalarnas pengar.

ST anser också att det är viktigt att skydda myndighetsutövningen genom att den håller god kvalitet. Fackförbundet har därför drivit frågan att alla statstjänstemän ska få en särskild utbildning så att de har koll på vilka lagar som gäller för förvaltningen. ST har fått gehör för sina synpunkter och ett utredningsförslag är nu ute på remiss.

 

Johan Delby

Reporter

jd@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev