Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Juridik

Snart kan det bli lättare att straffas för tjänstefel

Publicerad: 31 mars 2021, 11:21

Moderaten Ida Drougge är starkt engagerad i frågan om ett utökat straffansvar. T v i bild: professor Olle Lundin, Mikael Strandman (SD) och justitierådet Thomas Bull.

Foto: Foto: Erik Simander, Maxim Thore, SD och Högsta förvaltningsdomstolen

Just nu ser en för många okänd utredning över om det ska bli lättare att straffa tjänstemän i bland annat kommuner för fel i tjänsten. Enligt moderaten Ida Drougge kommer hennes parti att driva frågan om man får regeringsmakten.


Ämnen i artikeln:

TjänstemänTjänstemannaansvar

Det fanns en tid när enskilda tjänstemän i stat, kommuner och regioner kunde straffas rättsligt för betydligt fler förseelser än i dag. Men 1976 avskaffades det så kallade tjänstemannaansvaret. Kvar blev brottet tjänstefel.

Förändringen har varit omdiskuterad ända sedan 1980-talet. De borgerliga partierna har återkommande motionerat om att fler förseelser ska kunna räknas som tjänstefel. På senare tid har också Sverigedemokraterna anslutit sig till ståndpunkten.

I april 2018 kom så genombrottet för dem som vill se hårdare tag mot offentliga tjänstemän. I kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen ställde sig riksdagen bakom ett betänkande från konstitutionsutskottet (KU) som innehöll ett så kallat tillkännagivande till regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel ”med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas”.

Därefter tog regeringen två år på sig. I maj i fjol kom direktiven till en utredning där hovrättsrådet Anne Rapp ska ”överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag”.

Tjänstefel regleras i brottsbalken och definitionen är relativt smal:

■ Brottet kan bara begås vid myndighetsutövning. Det handlar alltså om att en myndighet fattar beslut gällande en enskild om exempelvis en förmån, en rättighet eller en bestraffning.
■ Offentliganställda tjänstemän och politiker i nämnder i exempelvis kommuner kan fällas för brottet. Däremot inte politiker i fullmäktige eller i riksdagen eftersom dessa inte är myndigheter.
■ Straffet är böter eller, vid grovt brott, fängelse från sex månader till sex år.
■ Om gärningen bedöms som ringa det ”inte dömas till ansvar”.

I praktiken är det ovanligt att någon, och särskilt då politiker, döms för tjänstefel, vilket kritiserats både av experter och politiker som vill se en skärpning.

– Ansvarsutkrävande håller vi inte på med i Sverige längre. Det tror jag att vanligt folk stör sig ganska mycket på. De enda som döms är poliser, åklagare och domare. Polisen har ingen kompetens att utreda konstigheter i kommunal förvaltning. Det anses helt enkelt för komplicerat, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Så här ser hårda fakta ut om tjänstefel enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå):

■ Varje år under de senaste tio åren har runt 7 000 anmälningar inkommit. 2019 var siffran 7 200.
■ I snitt lagförs 18 personer om året för brottet, 2019 var det 16 personer.
■ Straffet blir i regel böter. De senaste tio åren har ingen dömts till fängelse.

När det gäller den stora stora mängden anmälningar ska det påpekas många inte handlar om sådant som är straffbart.

– Det är många okynnesanmälningar som bottnar i att någon bara känner sig illa bemött. Säkert är majoriteten av anmälningarna sådana som egentligen inte har med brottslighet att göra, säger Thomas Bull, som är justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Mindre allvarliga förseelser regleras, när det handlar om tjänstemän, inom arbetsrätten – i staten genom lagen om offentlig anställning och i kommuner och regioner genom kollektivavtal. En anställd kan till exempel tilldelas en varning eller få löneavdrag.

– Men när tjänstemannaansvaret togs bort glömde man att de förtroendevalda inte omfattas av arbetsrättsligt ansvar. Så där öppnades ett jättestort osanktionerat område, säger Olle Lundin.

– Alla tokigheter som inte är kopplade till myndighetsutövning är numera straffria. Man kan till exempel ge bort en simhall till sin svåger utan att det händer något.

Han anser att både politiker och tjänstemän bör kunna straffas även för förseelser som inte är myndighetsutövning, exempelvis fel begångna vid upphandlingar.

Thomas Bull ser gärna att en översyn av brottet tjänstefel bland annat inriktar sig på principen att ingen ska dömas om förseelsen kan anses som ”ringa”. Han tycker att praxis har blivit att åklagare och domare alltför ofta hittar förmildrande omständigheter som gör att ingen döms.

Han anser också att kopplingen till myndighetsutövning bör övervägas, men är inte säker på att den bör tas bort.

– Det skulle vara en ganska rejäl skärpning om kopplingen försvann eftersom stat och kommun gör väldigt mycket som inte är myndighetsutövning, säger Thomas Bull.

Trots att riksdagens tillkännagivande säger att inriktningen för en utredning ska vara att fler handlingar ska bli straffbara, ska utredaren Anne Rapp alltså ta ställning till OM det rättsliga ansvaret ska utvidgas.

– Det är inte så att det med nödvändighet måste lämnas ändringsförslag, säger Anne Rapp som ska lägga fram sin utredning den 12 november i år.

Men det finns under alla omständigheter en tydlig vilja från främst de fyra borgerliga partierna och SD att utöka straffansvaret. KU:s tillkännagivande om skärpt lagstiftning bygger på en motion från M, L, C och KD som lämnades in hösten 2017.

Motionärerna, med Beatrice Ask (M) i spetsen, konstaterade i motionen att it-skandalen på Transportstyrelsen tydligt aktualiserar behovet att en översyn av lagstiftningen med inriktningen ”att vidga det straffbara området”.

I motionen ges också exempel på ageranden som kan uppfattas som problematiska men inte faller under begreppet tjänstefel:

■ Enligt en tingsrättsdom var det inte tjänstefel när en kommunanställd utsattes för repressalier från sin arbetsgivare efter att ha utnyttjat meddelarfriheten.
■ En kommunstyrelse föreslog att fullmäktige skulle fatta samma beslut i ett ärende, trots att kammarrätten upphävt det tidigare beslutet. JO kom här fram till att förslaget till domstolstrots inte var åtalbart.

Om det blir möjligt att straffa fler felaktigheter kommer medborgarnas förtroende för offentlig verksamhet att öka, bedömer de fyra partierna. Ett annat argument är att anställda lättare ska kunna stå emot ”otillbörliga politiska påtryckningar” om de kan hänvisa till straffansvaret.

Ida Drougge (M) är ledamot av KU och starkt engagerad i frågan om att utöka straffansvaret. På sin Twittersida har hon ett fastnålat inlägg från den dag 2018 när riksdagen antog KU:s tillkännagivande: ”Tror knappt det är sant, men i dag röstar riksdagen FÖR tjänstemannaansvar! Äntligen kan ansvarslöshet få konsekvenser!” skriver hon.

Möjligen jublade hon för tidigt. Men nu finns alltså en utredning om huruvida en lagändring behövs.

– Jag hade gärna sett att direktiven varit tydligare i linje med motionen från oss, säger Ida Drougge.

Det ser ut att finnas en riksdagsmajoritet för en förändring av något slag. Och de tre partier som framstår som ett möjligt regeringsunderlag efter valet 2022 – M, KD och SD – är de ivrigaste förespråkarna för att lagen ändras.

– Med en moderatledd regering är jag övertygad om att det kommer att ske. Det är en fråga som vi har beslut från en partistämma om att driva, säger Ida Drougge.

Moderaterna anser att villkoret att det bara är vid myndighetsutövning som ett tjänstefel kan begås har blivit för snävt.

– Ett annat problem är gränsen mellan vad som anses som ringa tjänstefel och brott av normalgraden. Där har det blivit en dominoeffekt där allt fler fall anses som ringa och inte tas upp i domstol, säger Ida Drougge.

Sverigedemokraterna har, genom upprepade motioner och interpellationer, förespråkat ett återinfört tjänstemannaansvar.

– Det ska vara mer av rättslig prövning, som det var innan det togs bort. Det ger mycket mer tyngd om du riskerar en rättslig prövning vid en allvarlig överträdelse. Så den preventiva verkan skulle vara bra, säger Mikael Strandman (SD), ledamot i konstitutionsutskottet.

SD vill ha tillbaka tjänstemannaansvaret, men ”i modern tappning”. Upphandling är ett område där partiet kan tänka sig en lagskärpning som innebär att även en enskild person ska kunna straffas för begångna fel.

SD fokuserar också mycket på det man kallar aktivism från anställda i stat och kommun. I höstas skrev Mikael Strandman tillsammans med en partikamrat en debattartikel där de hävdade att “asyl-, miljö- och genusaktivister skaffat sig höga poster i Myndighetssverige”. Det leder, enligt SD, bland annat till ”motverkande av byggnation” och ”gynnande av nyanlända avseende bostad och försörjningsstöd”.

När det gäller om politiker också ska omfattas av ett förändrat straffansvar anser Mikael Strandman att frågan är komplicerad.

– Det är demokrati i Sverige och som politiker får du ju faktiskt ha galna åsikter. Det är en demokratisk rättighet att som politiker få vara idiot och göra galna investeringar.

Samtidigt pekar han på att det ”stötande för det allmänna rättsmedvetandet” att en politiker i kommunstyrelsen kan ha egna intressen i ett beslut utan att anmäla jäv. Och även om det upptäcks finns ingen straffrättslig påföljd.

Även Moderaterna har varit inne på att få bukt med det man kallar tjänstemannaaktivism. Ida Drougge pekar på att Sverige har många ramlagar som ger tjänstemän stor makt vad gäller tolkningen. Hon exemplifierar med miljöbalken.

– Lägger man in aktivism i det så har man gått utanför vad som var avsikten, säger hon och betonar samtidigt att M inte vill inskränka yttrandefriheten.

– Vad man gör på sin fritid ska vi inte hindra, förbjuda eller kartlägga, utan det handlar om när man bryter mot lagen i sin tjänsteutövning för att man har en åsikt som inte stämmer överens med lagstiftningen.

Detta skulle kunna omfattas av ett utvidgat tjänstemannaansvar, anser Ida Drougge.

Hon tror att den som ägnar sig åt det som hon betecknar som aktivism ofta själv anser sig ha ett gott uppsåt.

– Det handlar om att man man tänker att det är okej att för den goda sakens skull bryta mot lagen. Den typen av kultur eller aktivism finns i Sverige i dag, och det är den tankevurpan som gör att de här situationerna uppstår.

Socialdemokraterna har inte drivit frågan om ett utökat straffansvar för tjänstefel.

– Men vi ställde oss bakom riksdagens tillkännagivande eftersom vi ser att det finns problem, säger Hans Ekström (S), konstitutionsutskottets vice ordförande.

Tillkännagivandet i riksdagen togs med acklamation. Även MP och V, som inte varit aktiva för en förändring, släppte igenom beslutet.

Hans Ekström anser att ett viktigt skäl till att man en gång tog bort tjänstemannaansvaret är att det kan bli lite av ”en smitväg” för politikerna om ansvaret ligger så tungt på tjänstemännen.

– Det finns en viss ideologisk skillnad i den här frågan mellan höger och vänster. Vänsterut betonar man folksuveränitetsprincipen, alltså politiskt ansvarsutkrävande, medan man högerut mer betonar det juridiska, säger Hans Ekström.

Han hänvisar till att såväl arbetsrättsjurister som fackförbund anser att det redan i dag finns möjligheter att komma åt fel begångna av tjänstemän.

Och när det kommer till politikerna är grundinställningen alltså att väljarna eller partiorganisationen ska utkräva ansvar.

– I ett normalt parti sparkas ju den som brister i förtroende redan under mandatperioden.

Han anser därmed att ”systemet i huvudsak fungerar bra”.

– Men samtidigt har vi en utveckling med svagare partiorganisationer och sämre lokalbevakning, och då försvagas de inslag som är nödvändiga för systemet.

Det finns argument för en utredning, anser Hans Ekström.

Samtidigt är det tydligt att Socialdemokraterna är ambivalenta i frågan.

– Vi är tveksamma till att det förutom den publika skampålen ska finnas något ytterligare. Det är ju ett straff i sig genom att man stoppas i karriären och exempelvis får lämna sitt jobb. Det gäller både politiker och höga tjänstemän.

Den utredning om straffansvar som nu är tillsatt har i stor utsträckning gått under radarn. Såväl jurister som organisationer som Dagens Samhälle varit i kontakt med har varit ovetande om att den inlett sitt arbete. Kanske beror det på att den ingår som en del i utredningen om ökat straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner.

Fackförbundet Vision meddelar via sin presstjänst att man inte är tillräckligt insatt i tjänstefelsdelen för att uttala sig. Detsamma gäller Akademikerförbundet SSR, där man också konstaterar att man inte fått plats i vare sig referens- eller expertgrupp i utredningen.

Inte heller Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill uttala sig och meddelar att ingen från utredningen varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen.

Johan Delby

Reporter

jd@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev