Så ökar vi tryggheten på gator och torg

Boendemätningar och brottsstatistik, liksom egen erfarenhet, visar att vissa allmänna platser kan upplevas som otrygga främst på kvällar och nätter. Men bilden är splittrad. I exempelvis Göteborg är de flesta stadsdelstorg fridsamma även kvällstid. För andra torg är verkligheten tyvärr en annan med gänguppgörelser och allt våld som detta för med sig.

Trygghetsfrågorna har hög prioritet hos allmännyttan med hus i våldsutsatta områden. Bolagen kan göra mycket, men inte allt.

Tryggheten ökar om det är människor vid torget. Motorn till liv och rörelse är oftast en bra dagligvaruhandel. Café, vårdcentral, service och ett varierat handelsbud är viktigt för ett levande centrum. Men det räcker inte. Fler kvällsöppna verksamheter behövs. Ett gym, ett bibliotek, en trevlig restaurang eller annat som skapar trafik till torget även under kvällar ökar den upplevda tryggheten.

Ett annat sätt att få mer folk som rör sig på torgen är att minska ner ytan på tidigare ödsligt stora torg genom att ersätta tomma ytor och tomma lokaler med nya bostadshus.

Lika uppenbart är förstås att sköta det löpande fastighetsunderhållet och inte tillåta att hus och miljöer förfaller. Eftersatt underhåll leder till sänkta fastighetsvärden och är inte långsiktigt ekonomiskt hållbart. Genom åren har vi sett exempel på hur illa det kan gå; för en del år sedan såldes allmännyttiga centrumanläggningar i Stockholm till ett utländskt riskkapitalbolag som inte prioriterade underhåll och utveckling, med snabbt förfall som följd. Nu är dessa fastigheter åter i bättre händer och visar hur viktig fastighetsägarens roll faktiskt är.

En aktiv fastighetsvärd kan göra mycket. Satsning på torgvärdar - ordningsvakter med serviceuppdrag - både dag- och kvällstid bidrar till ökad trygghet. Att röja bort buskage och satsa på bättre upplysta torg och gångstråk är andra exempel. Åtgärdslistan är lång - och faktiskt rätt självklar - för en ansvarstagande fastighetsägare.

Ett mer omdiskuterat vapen i kampen mot otrygghet är övervakningskameror. I exempelvis Göteborg finns kameror uppsatta på Vårväderstorget. Ett torg där gängkriminaliteten i mars i år skördade två människors liv. Övervakningen har stört narkotikahandeln så till den grad att langarna till och med försökt måla över kameralinsen för att fortsätta sin brottslighet ostört. Kameraövervakning är effektiv men omgärdad av restriktioner. I ena vågskålen ligger integritetsfrågan och i den andra ligger brottsbekämpningen. Frågan är vems integritet samhället ska skydda: Brottslingen eller brottsoffret?

Ofta har otrygghet sin grund i kriminalitet som sker på och kring vissa torg. Grundbulten är förstås att minska narkotikaförsäljningen och det arbetar polisiära och sociala myndigheter med. Däremot arbetar vi fastighetägare tillsammans med polis, kommun, verksamheterna på torgen och inte minst de kringboende, med att öka den upplevda tryggheten. De som bor eller verkar där vet oftast bäst vad som behöver göras. Utifrån vårt perspektiv beskriver detta behovet av långsiktiga fastighetsägare som är besjälade av att göra sin del för det lokala samhället.

Robert Hörnquist, vd Göteborgslokaler

Kurt Eliasson, vd SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)