Juridik
Prioritera bekämpningen av bidragsbrotten!
Samtidigt som assistanstimmarna sjunker har bidragsbrottsligheten eskalerat. Om jag får förtroendet att leda Stockholms stad kommer varje stadsdel ha en utredare som arbetar med att upptäcka och utreda misstänkt bidragsbrottslighet.
Publicerad: 5 september 2018, 07:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Istället för att bygga barnboenden behöver Sveriges kommuner prioritera bekämpningen av bidragsbrottsligheten. Foto: Colourbox
Det brukar sägas att ett samhälle kan bedömas på hur de tar hand som sina svagaste och mest behövande. Jag delar den uppfattningen. Därför är SVT:s avslöjande om kommuner som planerar barnboenden för att föräldrar inte längre orkar på grund av bristande resurser upprörande. (Red. anm: Flera kommuner har sedermera tagit tillbaka de svar som SVT fick.)
Rätten till assistans i hemmet lagstadgades 1994. Bland annat för att funktionsnedsatta barn inte skulle separeras från sina familjer. Att det nu sker är en inhuman utveckling som omedelbart måste stoppas.
Det handlar inte enbart om prejudicerande domar, som regeringen påstår. Försäkringskassan har av kostnadsskäl fått instruktioner av regeringen om att minska antalet assistanstimmar.
En förbisedd faktor är att samtidigt som assistanstimmarna sjunker har bidragsbrottsligheten eskalerat. Mellan 10 och 20 miljarder årligen, enligt statens utredning från 2017. Svenska Dagbladet avslöjade 2017 att Försäkringskassan under en tioårsperiod har betalat ut nära fyra miljarder till bluffbolag inom assistansvården. Pengar som skulle ha gått till barn med svåra funktionshinder.
Sedan 2017 har två statliga utredningar presenterats. Den första föreslog att Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten ska börja utreda bidragsbrott. Båda svarade med att den uppgiften är polisens. Den andra föreslog en ny utbetalningsmyndighet. Det är ett steg i rätt riktning, men lär dröja.
Istället för att bygga barnboenden behöver Sveriges kommuner prioritera bekämpningen av bidragsbrottsligheten.
Under det tidigare moderata styret i Stockholm tillämpade vi med goda resultat en metod med egna bidragsbrottsutredare. Detta för att försäkra om att varje välfärdskrona skulle gå till de med verkliga behov.
Vi öppnade hundratals utredningar, polisanmälde alla misstankar om brott och återkallade bidrag. Flera utredningar ledde till åtal och gav fällande domar. Staden fick tillbaka miljonbelopp som istället kunde gå till de med verkliga behov.
Sedan de rödgröna tog över makten 2014 har verksamheten tappat fart. Utredningarna har minskat, trots att socialförvaltningen vill att arbetet prioriteras.
Om jag får förtroendet att leda Stockholms stad kommer varje stadsdel ha en utredare som arbetar med att upptäcka och utreda misstänkt bidragsbrottslighet.
I Stockholm är det vanligaste bidragsfusket att man inte bor där man säger att man bor, att man arbetar trots att man säger att man är arbetslös, eller att man inte har det vårdbehov man uppger. Mycket fusk kan alltså förebyggas med ett enkelt hembesök.
Bidragsbrott är också ett brott av svår moralisk karaktär. Straffen skärptes 2007 av Alliansregeringen, men behöver nu skärpas ytterligare för att möta den allvarliga utvecklingen.
Om inte bidragsstölderna stoppas är risken stigande känslor av orättvisa hos dem som allra mest behöver vår hjälp och, i förlängningen, att tilltron till välfärdssystemet sjunker. Det råder enighet om att vår svenska välfärd är rätt och riktig: samhället ska hjälpa dem som behöver hjälp. Välfärden är riktig, och måste försvaras.
Anna König Jerlmyr, finansborgarrådskandidat i Stockholms stad (M)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.