Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Juridik

Nu skärper vi kampen mot mutor och korruption

Bjudningar och middagar till belopp som sticker i ögonen hos allmänheten ska inte förekomma i näringslivets relationer till offentliga verksamheter. Personliga kopplingar till offentliga aktörer ska inte innebära att regelverk kan rundas och upphandlingsregler sättas ur spel.

Publicerad: 9 december 2014, 12:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gränsen för korruption går vid en kopp kaffe.


Ämnen i artikeln:

KorruptionMutor

Efter att Näringslivskoden (Koden) för första gången publicerades i september 2012 har det från näringslivet sida efterfrågats en än större tydlighet avseende var gränsen går för vad som är tillåtet. Det ska helt enkelt vara lätt för den som vill göra rätt och svårt för den som inte följer reglerna.

Koden är ett självregleringsinstrument som ska ses som ett komplement till lagstiftningen. Den som följer koden ska inte riskera att hamna i situationen där man kan misstänkas för en muta. Den reviderade koden har resulterat i att tumskruvarna dras åt när det gäller relationen mellan det privata näringslivet och det offentliga Sverige.

Koden är nu indelad i tre tydliga nivåer beroende på inom vilken samhällssektor mottagaren är anställd eller uppdragstagare.

Den strängaste regleringen avser de som arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Det är förbjudet att lämna, erbjuda och lova en förmån till dessa. Regeln avser också de som på något sätt är närstående till den som arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Som exempel kan det handla om en nära kollega eller familjemedlem som blir erbjuden något för att denne indirekt ska kunna påverka den som arbetar med myndighetsutövning och offentlig upphandling.

Vad som ses som en förmån är beroende på samtliga omständigheter i det enskilda fallet men som en tumregel kan sägas att gränsen går vid en kopp kaffe. Regleringen är anpassad utefter det höga fortroende som denna kategori av anställda förvaltar.

Alla övriga anställda inom offentlig sektor har också i den tidigare utformningen av koden tillhört en grupp där särskild restriktivitet ska iakttas. Näringslivet har uttryckt en vilja att utöka gruppen till att också omfatta alla de företag som är offentligt ägda eller finansierade. Resonemanget bakom denna skärpning av skrivelserna i Näringslivskoden är att offentligägda eller finansierade företag såsom till exempel friskolor, även om de verkar på en konkurrensutsatt marknad, drivs i medborgarnas intresse och det intresset ska skyddas mot korruption.

Även aktörer inom det privata näringslivet som privatägda banker, finans- och försäkringsföretag samt företag inom certifiering och kontrollerande verksamhet får nu också en strängare reglering. Dessa handskas med medel som anförtrotts av allmänheten. Det innebär att påkostade gåvor, julbord, säljtävlingar och andra evenemang mellan företag inom specifika branscher också bedöms strängare.

Den tredje kategorin, med den minst stränga regleringen, avser privat verksamhet som erbjuder förmåner till annan privat verksamhet. Här utgår resonemanget från kraven på öppenhet och måttfullhet men också här framgår det tydligt i koden att inbjudan ska ställas till företaget, vara godkänd av företaget och förenlig med företagets policy.

Tanken med hela den uppdaterade regleringen är att tydligt visa vad som är tillåtet så att aktörer inom det privata näringslivet och det offentliga Sverige kan göra affärer och umgås - men göra det på rätt sätt.

Helena Sundén, generalsekreterare  Institutet Mot Mutor (IMM)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KorruptionMutor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev