”Män är våldets gemensamma nämnare”

REPLIK Det senaste årets rapporter om dödsskjutningar i Sveriges förorter lämnar ingen oberörd. Vi står inför en nationell kris. Unga människor skjuts till döds innan de hunnit gå ur skolan. Familjer förlorar sina söner och bröder. Unga förlorar sina vänner och klasskamrater.

Hela landet är drabbat men precis som en kartläggning av DN visar är både offer och förövare vanligtvis unga män med invandrarbakgrund, uppväxta i socioekonomiskt utsatta områden runt om i Sverige. Sonesson menar att DN:s kartläggning är slutet på en beröringsskräck inför sambandet mellan brott och invandring. Själv undrar jag om Sonesson själv lider av beröringsskräck. Sällan talar hon eller hennes gelikar om det faktum att den främsta gemensamma faktorn vid dödligt våld är att förövarna är – män.

Den här beröringsskräcken Sonesson talar om går också att ifrågasätta genom en snabb googling. De senaste åren har det skrivits hundratals artiklar, av varierande kvalitet och syften, på ämnet invandring och brottslighet. Däremot talas det nästan aldrig om att det alltid handlar om en man. Vilket inte bara slår igenom vid dödsskjutningar, gängrelaterat våld eller brottslighet utan också när det handlar om sexuellt våld, våld i nära relationer och våld kopplat till idrottsevenemang och huliganvåld.

DN:s kartläggning visar också att många av de som är inblandade i skjutningarna med dödlig utgång inte alls är medlemmar av kriminella gäng eller blir skjutna till följd av kriminella uppgörelser. Tvärtom visar både kartläggningen och vittnesmål från polis, fältassistenter och aktörer i de drabbade områdena att sårad stolthet, en uppfattad kränkning eller mindre konflikter snarare är det som resulterar i dödligt våld.

Så låt oss då tala om dessa destruktiva machoideal och maskulinitetsnormer och vad det är som gör att män både dödar varandra och andra.

I Stockholm genomförs nu riktade satsningar mot machoideal och destruktiva maskulinitetsnormer genom den dokumenterat välfungerande metoden MVP (Mentors in violence prevention). Ett manualbaserat program med ett tydligt genusperspektiv.  Ett program som både gör elever till mentorer för andra elever, men som också lyfter in åskådarperspektivet för att på så sätt göra alla delaktiga i att stoppa och förebygga våld. Det här är ett program som visat på goda resultat i andra kommuner och som vi ser framemot att utveckla och se resultaten av även i Stockholm

Med det sagt vill jag understryka vad Sonesson själv säger i sin text: ”Faktabaserad journalistik som osminkat rapporterar från verkligheten behövs mer än någonsin”. Därmed måste även Sonesson inse att när vi vet att män står för i princip allt dödligt våld i samhället måste vi aktivt se och arbeta mot den destruktiva mansrollen med dess dödliga machoideal. Ett arbete som Feministiskt Initiativ redan påbörjat i Stockholm.

Anna Rantala Bonnier, gruppledare (Fi) Stockholm