Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Juridik

”Kränkande rikta insatser mot etniska grupper”

Att sätta in brottsbrottsförebyggande insatser mot kurder eller somalier är en lika bisarr tanke som brottsförebyggande insatser riktade mot tatuerade män, skriver Mozhgan Jalali, moderat samhällsdebattör om Moderaternas förslag att föra in etnicitet i brottsstatistiken.

Publicerad: 21 november 2017, 09:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Varför inte undersöka sambandet mellan brott och tatueringar - eller vad sägs om brott och politisk tillhörighet?” undrar Mozhgan Jalali.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

BrottsstatistikSexuella övergreppInvandring

Om Sverige börjar med att registrera etnisk bakgrund i brottsstatistiken - vad är det som säger att det kommer att sluta med det? Det finns en uppsjö av andra intressanta faktorer som man kan registrera och dra slutsatser ifrån. Vad sägs om religion, hudfärg och sexuell läggning? Varför inte sambandet mellan brott och styrketräning, brott och tatueringar eller vad sägs om brott och politisk tillhörighet?

Om det visar sig att det finns ett samband mellan brott och tatueringar eller kroppsuppbyggnad så bör det väl i så fall göras riktade insatser på träningsanläggningar och tatueringssalonger? Finns det tillräckliga skäl för att registrera etnicitet så borde argumenten räcka även för att registrera alla dessa faktorer. Men tanken på att sätta in brottsbrottsförebyggande insatser mot kurder eller somalier är i grunden lika bisarr som brottsförebyggande insatser mot tatuerade män.

Brottsstatistik om människor som har tagit snedsteg i samhället eller begått grova handlingar är ytterst känslig information. Framför allt blir det svårt att dra gränsen för variabeln etnicitet och hur resultatet ska användas. Det finns redan i dag kunskap om att personer med utländsk bakgrund är statistiskt överrepresenterade i brottssstatistiken, vilket används som argument för att påvisa invandringens nackdelar.

För att dra rätt slutsatser av statistiken krävs rätt kunskaper. I absoluta tal utgör brottslingarna ett mycket litet antal personer av de i Sverige 1,3 miljoner utrikes födda. Enligt Brottsförebyggande rådets, Brås, undersökning från 2005 visar det sig att av dessa har 2,2 promille misstänkts för våldtäkt, vilket samtidigt innebär att 99,78 procent inte misstänkts. Allt för få politiker talar om att den absoluta merparten invandrare är hederliga medborgare som aldrig begår brott.

Det finns således inget som pekar på att samhället får ny kunskap genom att ytterligare undersöka etniciteten. Därför kan inte heller informationen bli särskilt behjälplig i brottsförebyggande syfte. En brottförebyggande insats gentemot alla turkar i Sverige skulle av faktiska och etiska skäl vara både olämplig och direkt kränkande.

I Sverige sker ingen forskning förrän en särskild etisk kommitté med specialkunskap godkänner dess ramar, syften och metodens lämplighet. Är det då lämpligt att politiker som inte behöver följa en forskningsetisk linje ska gå in och beställa variabler i statistiken? Frågan om vad som behöver undersökas bör i stället komma från på området sakkunnig expertis, vilket i det här fallet torde vara kriminologer.

Tycker man som politiker att invandringen inneburit mer skada för Sverige än vad den tillfört kommer man att tolka och nyttja statistiken utifrån redan på förhand givna syften för att bilda opinion. Talar statistiken i motsatt riktning kommer man att ignorera den i de fall man inte är intresserad av att se de positiva effekterna av invandring.

All statistik är inte med nödvändighet funktionell, och kunskap som bekräftar det vi redan vet och som inte för oss framåt är inte värdefull. Statistik ger en avgränsad bild av verkligheten som utan kunskap och rätt tolkad inte säger något om den faktiska helhetsbilden.

Något som den aktuella #metoo-rörelsen påvisat då den statistik som finns i dag kring sexualbrott inte är trovärdig eftersom de flesta kvinnor ändå inte anmäler de sexualbrott de utsatts för. Den kunskapen kan däremot vara värdefull för politiker. Oavsett om dessa är tatuerade eller styrketränar.

Mozhgan Jalali, barnmorska och moderat samhällsdebattör

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev