Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Juridik

Brå: Vanligare att gäng påverkar tjänstemän

Publicerad: 24 augusti 2016, 07:07

Brå har intervjuat polisanställda i Stockholm, Göteborg och Malmö om gängbildningar och organiserad brottslighet.

Foto: Scanpix

Påtryckningar mot myndigheter och kommunala tjänstmän har blivit vanligare, visar en ny rapport från Brå. — Ofta handlar det om ganska subtila hot, som ett gängs namn på sin jacka, säger enhetschef Daniel Vesterhav.


Ämnen i artikeln:

GängkriminalitetFörtroendevaldaKriminalitet

Den senaste tiden har det rapporterats frekvent om uppgörelser i den kriminella världen samtidigt som problematiken i socialt utsatta områden är i fokus. Dessutom avslöjas härvor där företag har använts för att lura välfärdssystemen på mångmiljonbelopp.

— Antalet kriminella grupperingar har ökat kraftigt de senaste 20 åren, säger enhetschef Daniel Vesterhav.

Rapporten Kriminella nätverk och grupperingar. Polisers bild av maktstrukturer och marknader från Brottsförebyggande rådet (Brå) bygger på intervjuer med polisanställda och en genomgång av polisens underrättelserapporter.

— Enligt de polisanställda som vi har intervjuat har vi framförallt fler kriminella grupperingar, självdefinierade och andra med eller utan namn. I rapporten nämns förutom mc-gängen även mer lösa grupperingar som kan ha koppling till olika geografiska områden eller släkter, säger enhetschef Daniel Vesterhav och tillägger:

— Det började egentligen med Hell Angels intåg i Sverige 1993. Mc-gänget blev en förebild som många tagit efter.

I studien jämförs olika typer av kriminella grupperingar utifrån rekryteringsmetoder, interna och externa konflikter, skrämselkapital samt tillgång till och hantering av skjutvapen.

En sorts kriminell gruppering som beskrivs i rapporten är kopplade till förorter eller bostadsområden.

Finns det en koppling mellan de här grupperingarna och den senaste tiden bilbränder?

— De här grupperingarna har ofta en kärna av kriminella och en svans av ungdomar som bor i området.

Om det finns en direkt koppling till den senaste tidens bilbränder är emellertid, enligt Daniel Vesterhav, svårt att säga.

Otillåten påverkan från organiserad brottslighet bedöms av intervjupersonerna förekomma mot en rad olika yrkeskategorier och funktioner, till exempel beslutsfattande kommunala tjänstemän, väktare, skolpersonal, handläggare på Försäkringskassan, socialsekreterare, läkare på vårdcentraler och fastighetsskötare. Ofta handlar det om ganska subtila hot som att en person bär ett gängs namn på sin jacka.

Har den här typen av otillåten påverkan ökat?

—I några av de underrättelserapporter vi gått igenom bedömer polisen att det blivit vanligare. Otillåten påverkan mot målsägande och i vissa fall vittnen i rättegångar lyfts fram tydligast av intervjupersoner, men även mot olika sorters beslutsfattare, säger Daniel Vesterhav.

BRÅ gör just nu, berättar Daniel Vesterhav, en större uppföljning för att få en bättre bild av omfattningen gällande otillåten påverkan mot myndighetspersoner.

Ofta krävs det inte ett uttalat hot utan rädsla kan leda till självcensur hos tjänstemän, de är med andra ord rädda och agerar baserat på det.

— Det kan leda till att tjänstemän undviker att ta vissa beslut för att de är rädda.

Störst är problemen, enligt Daniel Vesterhav, i områden som befinner sig i det som kallas fas 1.

— Där måste polisen skicka två patruller när det händer något så att de kan försvara varandra. I ett sådant område måste man prioritera att lösa de mest akuta problemen så att området kan övergå i nästa fas och öka förtroendet hos de boende genom en ökad myndighetsnärvaro och samverkan med kommun och andra lokala aktörer.

Först i en senare fas kan polis och myndigheter börja arbeta med att bekämpa den mindre synliga brottsligheten som ekonomisk brottslighet och svartjobb.

— Då får de räkna med att förtroendet kan sjunka igen.

Många nya grupperingar behöver bygga upp sitt skrämselkapital, finns det en risk att media och myndigheter bidrar till att öka det genom att uppmärksamma problemen?

— Så är det absolut, och här har både media och myndigheter en viktig uppgift. Många nya grupperingar vill ju att deras namn ska nämnas i tidningarna eller att polisen ska kalla dem samhälles fiende nummer ett, det är ett sätt att skapa rädsla och respekt, säger Daniel Vesterhav.

Samma sak händer, enligt honom, när polisen dundrar in med jättestyrkor i ett område.

Margaretha Levander, debattredaktör och skribent, Dagens Samhälle

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev