Vi står inför en bostadskris, inte en bolånekris

Sverige har drivit fram en nedgång i byggandet av rädsla för hushållens skuldsättning. Men åtgärderna har inte tagit hänsyn till bostadsbehovet. Därför har vi hamnat i ett läge där bostadsbrist snarare än skuldsättningen hotar den ekonomiska utvecklingen och tvingar upp belåningen per hushåll på vissa marknader till ohållbara nivåer.

Sedan flera år tillbaka har svenska företag flaggat för att bostadsbristen är ett hinder för expansion. Snabbväxande företag i Stockholm har framfört det särskilt tydligt, men i takt med växande bostadsbrist har även företag utanför storstäderna pekat på problemet. Dessa varningssignaler har dock inte fått någon återspegling i den förda politiken.

Istället har en rad åtgärder genomförts som leder till minskade investeringar i bostäder. I statistiken ser vi resultatet i form av minskat antal bygglov och varsel hos hustillverkare. Kreditmarknaden för bolån har i praktiken återreglerats trots att vi inte har sett några kriser i Sverige eller våra grannländer som beror på bolån.

Den prisnedgång vi såg i storstäderna förra året har stabiliserats och utanför storstäderna skedde aldrig någon prisnedgång. Tvärtom talar de fundamentala faktorerna för en fortsatt stor efterfrågan och stabila priser. Befolkningen ökar, näringslivet växer och kostnaden för att låna ligger på en fortsatt låg nivå.

För att nå Boverkets mål om nya bostäder till 2025 skulle vi behöva öka bostadsinvesteringarna istället för att minska dem. Men regeringen, Finansinspektionen och bankerna har bortsett från det. Ivern att undvika en bolånekris hotar att skapa en bostadskris, något Industrins ekonomiska råd nyligen har tagit upp.

Rådets uppgift är att vaka över ekonomiska frågor på uppdrag av Industriavtalets parter. Att rådet i sin senaste rapport ”Industri under omvandlingstryck” tar upp bostadsfrågan ska ses som en oro över att utvecklingen på bostadsmarknaden hotar ekonomins utveckling. Industrins ekonomiska råd konstaterar att motåtgärder för att stärka hushållens bostadsefterfrågan är nödvändiga för att finansiera ett byggande som löser bostadsförsörjningen.

Politiken måste se bostadsbristen. Den tilltagande befolkningsökningen kräver en lösning på bostadsfrågan. Att det finns bostäder är också nödvändigt för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden. Nästa regering behöver avveckla kreditregler och vara beredd att öka hushållens bolån i syfte att undvika en kris.

För att ytterligare underlätta för fler att finansiera ett nytt, rymligt boende bör man använda tomträttsinstrumentet mer. I rapporten Tomträtt 2.0 har Trä- och Möbelföretagen föreslagit moderniseringar som syftar till att tomträttsinstrumentet ska bli mer attraktivt. Att erbjuda möjlighet till tomträtt eller hyrköp av marken skulle minska lånebehovet, decimera avkastningskravet i reda pengar och öppna dörren till ett bra boende för många av dem som nu stängs ute.

Nästa regerings uppgift är att ta ansvar för Sveriges ekonomi. Vi befinner oss inte i en bolånekris. Vi befinner oss i en situation av akut bostadsbrist.

Vi har inte onormalt höga bostadsinvesteringar. Hushållen tror att fastighetspriserna kommer att fortsätta att vara stabila. Däremot driver det bristande utbudet upp priserna och hotar den ekonomiska utvecklingen. Den senaste ekonomiska krisen 2008 började i utlandet. Nästa ekonomiska kris är vi på god väg att utlösa själva genom att inte investera i bostäder.

David Johnsson, vd TMF (Trä- och Möbelföretagen)

Gustaf Edgren, projektledare TMF