Demokrati
Vi måste rädda planeten – inte flyget
Flygbranschens företrädares färdplan mot ett mer klimatvänligt flyg är orealistisk. Det är exempelvis orimligt att tro att svenskt inrikesflyg ska bli fossilfritt redan 2030.
Publicerad: 28 december 2018, 13:01
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
En obegränsad tillväxt för flyget sker sannolikt på miljöns bekostnad. Foto: Bildbyrån/Maxim Thoré
Replik. Flygbranschens företrädare Mattias Dahl och Niklas Nordström talar väl om ett framtida fossilfritt flyg. Men det de välkomnar är avskaffandet av skatten på dagens fossilbaserade flyg. Det är en skattesänkning som innebär en direkt ekonomisk stimulans till ökade fossilutsläpp.
Den färdplan mot ett fossilfritt flyg som de presenterar är full av fallgropar. Svenskt inrikesflyg ska, enligt dem, bli fossilfritt år 2030, redan om elva år. Därefter ska även det svenska utrikesflyget bli fossilfritt år 2045.
Enligt utredningen ”En svensk Flygskatt” (SOU2016:83) släppte flyget i Sverige ut 11 miljoner ton koldioxid 2014, vilket är mer än biltrafiken. Ökningstakten var då 2 procent per år. Inrikesflyget står för 10 procent av utsläppen och skulle alltså bli fossilfritt om elva år. Utrikesflyget som således står för 90 procent av svenskarnas flygande, får ytterligare 15 år på sig fram till 2045. Omställningen ska ske med hjälp av biobränslen och övergång till eldrift.
Idag sker inget flyg med eldrift. En övergång i full skala till eldrift kräver en oerhört snabb utveckling liksom en lösning av alla säkerhetsfrågor som är förknippade med passagerarflyg. Dessutom måste den bli ekonomiskt konkurrenskraftig. Frågorna är många och de kräver trovärdiga svar.
Sedan ska vi vara helt klara med att eldrift inte är detsamma som fossilfritt. En elbil kan, som exempel, under sin livscykel orsaka utsläpp upp till hälften av en bensinbils utsläpp. Det beror på hur material produceras och varifrån elen kommer.
Biobränslen kräver också svar på centrala frågor. Nästan alla delar av energisektorn vill i olika utsträckning räkna in biomassa och biobränslen i sina klimatlösningar. Vi ska elda mera med pellets. Världens fordonsflotta ska använda mera etanol och biodiesel. Trä som byggnadsmaterial ska öka och ersätta stål och betong. Allt detta förutom att flyget ska övergå till biobränsle.
Jordens biomassa har en gräns för sin återväxt. Gränsen kan variera beroende på hur jorden brukas. Just nu är risken stor att planetens förmåga att återskapa biomassa minskar på grund av varmare klimat, avskogning och bränder, jorderosion och torka.
Biomassan ska räcka till mat, djurfoder, trä, husvirke, papper, drivmedel och energiråvara. Hur mycket flygbränsle kan man ta ut utan att man överskrider gränsen och minskar utrymmet för exempelvis matproduktion? Hur blir prisutvecklingen på biodrivmedel när flyget dessutom förväntas expandera? Det finns de som talar om en fördubbling inom ett par årtionden.
Jag vill gärna se hela energibalansen innan jag köper resonemanget om en obegränsad tillväxt för flyget. Att resa kan vara jättetrevligt och nödvändigt för några, men att rädda planeten måste vara det första villkoret att uppfylla innan vi lyfter.
Bertil Bartholdson, ledamot i kommunfullmäktige (V), Luleå
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.