Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Vem som gör vad med vem viktigt för väljarna

Publicerad: 12 september 2014, 07:40

Mikael Gilljam, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, tycker att regeringsfrågor och sakfrågor hör ihop.

Får Jonas Sjöstedt vara med om Socialdemokraterna vinner valet? Och kan det bli en blocköverskridande regering? Spekulationerna om regeringsfrågan har dominerat årets valrörelse. Det är rätt, anser Mikael Gilljam, professor i statskunskap. - Det vore en katastrof om många efter valet kände att de röstat fel.


Mikael Gilljam, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, tycker inte att det går att dra någon skarp skiljelinje mellan politiska sakfrågor och spelet om makten.

- Det är en konstlad distinktion eftersom regeringsfrågan skär genom alla frågor. Hur ska man få igenom sin politik och med vem? Tänker S och MP till exempel göra upp i kärnkraftsfrågan? Det är inte oviktiga frågor och väljarna borde bry sig om dem.

Forskning visar att fokus på hur partier ska kunna komma överens i en kommande regering till och med kan höja intresset för vissa sakfrågor. Bråket mellan Folkpartiet och Moderaterna om den borgerliga försvarspolitiken på Anders Björcks tid är ett exempel.

- Det gjorde att svenska folket lärde sig mer om försvaret än någonsin. Väljarna måste få veta vilka partierna tänker samarbeta med, både regeringsfrågan och sakfrågorna måste vara med för att det ska bli en fullödig valrörelse, tror Gilljam.

Politiker som försöker vifta bort regeringsfrågan som ointressant före valet är de som förlorar på att krävas på svar. Just nu är det de rödgröna, tidigare drabbade det de borgerliga. Att Stefan Löfven sträckt ut handen åt flera håll öppnar för spekulationer.

- Priset Socialdemokraterna får betala är att de får frågor om hur mycket inflytande Vänsterpartiet ska få och hur man ska komma överens. Men det ska vägas mot att låsa fast sig vid ett samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som Sahlin gjorde, och nu har man bestämt sig för att göra så här i stället, säger Mikael Gilljam.

Någon risk för att sakfrågorna skyms bakom alla opinionsundersökningar och regeringsspekulationer ser han inte. I det nya medielandskapet, där tidningarna gör tv och tv gör webb, finns gott om utrymme.

- Det ena utesluter inte det andra. I stället får vi mer om både och, tror Gilljam.

Hur högt väljarna värderar regeringsfrågan är svårt att säga eftersom det inte mäts av opinionsundersökningarna. Däremot vet vi att väljarna röstar strategiskt.

I valet 2010 slog svenska väljare rekord i taktikröstande. Nästan 15 procent röstade på ett annat parti än det de sympatiserar mest med. En del för att rädda småpartier kvar i riksdagen, andra för att ge flyktingpolitiken en röst genom SD.

Mikael Gilljam hör till dem som inte ser något problem med taktikröstande – eftersom han menar att det leder till att väljarna tänker två gånger och därmed bättre tar tillvara sina intressen.

- Ju färre människor som efter valet känner att de röstat fel desto bättre. Det vore en katastrof om många kände att de röstat fel. Och då är det bättre att de får besked om regeringsfrågan före valet, sedan förstår jag att det finns partier som inte vill komma med det.

Karin Lundahl

Webbredaktör

kl@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev