Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

”Varför struntar Migrationsverket i oss?”

För ett år sedan mobiliserade Sorsele kommun i Västerbotten, Sveriges näst minsta, för att ta emot asylsökande. I dag vill inte Migrationsverket ha några asylsökande placerade i kommunen. Orsaken? Det är för långt att åka för verkets personal.

Publicerad: 13 april 2017, 09:29

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Sorsele toppar listan i kommunvärlden avseende mottagandet av ensamkommande barn.”

Foto: TT


Ämnen i artikeln:

AsylsökandeGlesbygd

Fredag 31 mars kl 14:00 meddelar Migrationsverket via sin enhetschef i Umeå och Vilhelmina att de av logistiska skäl säger upp de fem lägenheter som Migrationsverket hyr i Sorsele. I dessa lägenheter bor ungefär 25 människor som söker asyl i Sverige och väntar på beslut.

Detta besked kom ett år och fem månader efter att de ställt en förfrågan om att få hyra lägenheter i Sorsele. Detta verkar inte rimligt då myndigheten gång på gång betonar att det mest önskvärda är lägenheter placerade ute i samhällen!

På frågan om det är något som fungerat mindre bra och bör rättas till svarar Migrationsverket: ”Nej, inte alls, det är bara så långt för våra medarbetare att åka till Sorsele för att se till de asylsökande. Vi kommer att koncentrera de asylsökande där det bor mer människor.”

Sorsele meddelade Migrationsverkets representant att vi under de närmaste dagarna överväger att hyra ut ytterligare cirka tio mindre lägenheter till verket. För detta erbjudande visas inget intresse.

Sorsele, den näst minsta kommunen i Sverige sett till invånarantal, är sedan lång tid känd för att bidra till samhällsnytta i ett större perspektiv. Sorsele toppar listan i kommunvärlden avseende mottagandet av ensamkommande barn. Sorsele har stadigt hållit första platsen när det gäller att stödja världens barn.

För ett år sedan var Sorsele helt positiva när Migrationsverket ställde frågan om att hyra lägenheter för asylsökande.

Sorsele mobiliserade. Kommunen tillsammans med kyrkliga samfund, studieförbund, ideella föreningar och privatpersoner gjorde gemensam sak i att dessa asylsökande människor ska få en bra tid hos oss i Sorsele i väntan på sitt asylbeslut.

- Att vår kommun Sorsele ligger en bit från större städer är väl känt. Är det en anledning att exkludera det goda arbetet som Sorsele gör?

- De asylsökande människor som nu påbörjat arbetet med att integrera sig i Sorsele, är de ”kastpinnar” som ska tillfredsställa Migrationsverkets personal i form av kortare resväg?

- För Sorsele betyder de tillkommande nyanlända en tillgång! Vi behöver arbetskraft och människor i kommunen för vår utveckling.

- I januari 2017 avrapporterades utredningen ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd” till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Den utredningen, med bred politisk förankring, ska väl söka stödja landsbygden och vår utveckling?

- Är läget vad avser vettigt boende för asylsökande så gott i Sverige att Migrationsverket inte längre har behov av lägenheter?

- Finns det agendor som Sorsele inte känner till? Vilken blir nästa kommun att lämnas?

- Vem tänker längre i denna fråga?

Kjell Öjeryd, kommunstyrelsens ordförande (V), Sorsele

Roland Wermelin, vice ordförande (C) kommunstyrelsen Sorsele

Inger Stenlund, ledamot (V), kommunstyrelsen Sorsele

Robin Fransson, ledamot (V), kommunstyrelsen Sorsele

Ingemar Johansson, ledamot (C), kommunstyrelsen Sorsele

Fred Stövset, ledamot (S), kommunstyrelsen Sorsele

Daniel Grundström, ledamot (S), kommunstyrelsen Sorsele

Bo Brydsten, ledamot (S), kommunstyrelsen Sorsele

Pia Sjöberg, ledamot (S), kommunstyrelsen Sorsele

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

AsylsökandeGlesbygd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News