Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Valkompassen – trams eller allvar?

Publicerad: 28 augusti 2014, 07:37

Johan Martinsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är expert på valkompasser.

”Testa vilket parti som matchar dina åsikter bäst”. Var och varannan sajt erbjuder så här i valtider en klickvänlig valkompass. Men hur påverkar de demokratin? Johan Martinsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är positiv till att fler använder dem.


Ämnet är högaktuellt inom statsvetenskapen och efter varje val presenteras nya forskningsrapporter om de nätbaserade valkompasserna som figurerat i valrörelserna sedan minst tio år tillbaka. Exakt hur de påverkar demokratin är en svår fråga, båda positiva och negativa effekter lyfts fram.

Johan Martinsson, som varit med och konstruerat Aftonbladets valkompass i år, är övertygad om att de bidrar med information till osäkra väljare.

- De kan användas som en utgångspunkt för att ta reda på mer. Men jag skulle inte rekommendera någon att bara gå på ett kompassresultat. Det tar tio, femton minuter att göra dem och en lite mer aktiv roll av väljarna är rimlig, tycker han.

Han menar att kompasserna ofta väcker nyfikenhet, vilket ger väljaren ett ypperligt tillfälle att skaffa mer information, exempelvis genom att gå vidare och själv läsa partiprogram. Dessutom hjälper de de som tror att de vet vad de ska rösta på att känna att de hittat rätt.

Att testerna gör väljarna kunnigare är ett av de argument som lyfts fram till deras fördel. Alla orkar inte lyssna på debatter eller läsa valmanifest – däremot orkar man klicka sig igenom en valkompass.

Forskningen visar också att en majoritet av användarna tycker att de får relevant information genom dem.

Andra argument på plussidan är att testerna engagerar de som annars inte bryr sig om politik och pekar på skillnader i politiken, vilket får människor att tänka efter.

- De lyfter också fram vad politikerna lovar i konkreta valfrågor på ett tydligt sätt, vilket underlättar ansvarsutkrävandet, säger Johan Martinsson.

Han understryker dock att resultaten inte ska tolkas som strikta rekommendationer.

- Det avråder jag ifrån. Testerna bygger oftast på sakfrågor och det är inte givet att man ska rösta på ett parti på grund av vad man tycker i enskilda sakfrågor.

Mer ideologiska frågor, förtroende för politikerna och politikernas kompetens är exempel på aspekter som inte fångas in av testerna.

Utöver det tar de inte alls hänsyn till hur politikerna skött sig under den gångna mandatperioden, vilket gör att ansvarsutkrävandet i efterhand, också en viktig del av demokratin, inte kommer med.

Men att utforma en bra valkompass är en utmaning. Frågorna måste täcka relevanta konfliktlinjer och vara balanserade. Seriösa kompasser bygger på noggranna förtester.

- Alla valkompasser är inte nödvändigtvis bra. Det är viktigt att de tydligt förklarar hur resultatet har beräknats, så att det inte försiggår något hemligt.

Att medierna allt oftare erbjuder dem hänger ihop med att de drar mycket trafik till sajterna, hävdar Johan Martinsson. För de större sajterna handlar det om hundratusentals åtråvärda klick.

Den stora efterfrågan tros i sin tur hänga ihop med att väljarna blivit alltmer rörliga och att många bestämmer sig sent.

- Men jag hoppas att det inte bara är valkompasserna som styr hur man röstar, det vet vi också att det inte är. Det vore tragiskt om det demokratiska systemet hängde på valkompasser, slår Johan Martinsson fast.

Karin Lundahl

Webbredaktör

kl@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev