Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

Välfärden kräver professionalism istället för detaljstyrning

Professionalismen inom den svenska offentliga sektorn måste uppvärderas. Genomtänkt uppföljning är viktigt men budskapet till nya lärare, poliser och läkare borde vara: Vi litar på er, utför ert yrke till fullo.

Publicerad: 15 april 2013, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Valfriheten inom välfärden är här för att stanna. Vi unga kristdemokrater är också de första att försvara människors rätt att välja. Detta är ett sätt att garantera kvaliteten i den offentligt finansierade välfärden. Samtidigt visar både utbildningsväsendet och sjukvården på stora utmaningar och brister.

Nya utvärderingar och detaljregler har många gånger varit försöken att tackla problemen, men resultaten har lämnat mycket i övrigt att önska. Därför krävs ett värderingsskifte och förändrade attityder gentemot den offentliga sektorn. De som arbetar inom utbildning, sjukvård och polis måste kunna veta att de har medborgarnas och statens förtroende. Valfärden blir nämligen aldrig bättre än dess utförare!

Resultaten i läsförståelse, skrivning och matematik har sjunkit kontinuerligt sedan 1970-talet i svensk skola. Lärarelönerna har stabiliserats på mycket låga nivåer. För att komma till rätta med detta infördes mer utvärdering och mer detaljerade skolplaner. Jan Björklund har nyligen tagit tillbaka några av de mest långtgående utvärderingskraven, men problemet kvarstår. Lärarens huvuduppgift är att undervisa, inget annat. Enligt beräkningar har den nuvarande regeringen satsat en halv miljard kronor på uppföljningar och kontroll medan resultatet inte har vänt. Svaren måste alltså sökas bortom kontrollerna.

Höjda lärarlöner samt minskat antal platser på lärarutbildningarna är exempel på sådana lösningar. Lärarna måste få vara professionella och känna att de har allmänhetens förtroende – inget annat kan höja yrkets status.

Samma sak gäller den svenska vården. Svenska läkare hinner med en tredjedel så många patientbesök som sina tyska och franska kollegor. Samtidigt finns kontrollsystem som är stora och komplexa. Aldrig har så mycket utvärderingar av den vården gjorts som i dag. Marciej Zaremba jämförde nyligen i sin artikelserie i Dagens Nyheter den svenska ersättningsmodellen med andra europeiska och konstaterade att till exempel den franska kan förklaras på en timme medan den svenska är oöverblickbar. Satsningar som kömiljarden - som införts tack vare Kristdemokraterna - har fått resultat för att korta köerna, vilket är en stor framgång som de tidigare socialdemokratiska regeringarna misslyckades med.

Samtidigt klagar många läkare över att en så stor del av deras tid går åt till rapporterande, datainsamlande och säkrande i kontrollsystem. Läkarkåren åtnjuter alltjämt stort förtroende i det svenska samhället, men det finns en risk att detta försämras genom mer regelkrångel. En bantad landstingsbyråkrati och mer överskådliga regelsystem måste till för att läkarna ska få ges möjlighet att utöva sitt yrke i kraft av sin profession.

Professionalismen inom den svenska offentliga sektorn måste uppvärderas. Genomtänkt uppföljning är viktigt men budskapet till nya lärare, poliser och läkare borde vara: Vi litar på er, utför ett yrke till fullo. Tron på den goda vanans makt har försvunnit på vägen. Ett bra system är viktigt men bara där duktiga personer verkar, och ges ett rimligt förtroende att verka, kan framgång uppnås. Annars riskerar vi att underminera hela yrkeskårers arbete.

Hugo Fiévet, socialpolitisk talesperson, Kristdemokratiska ungdomsförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kvalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev