Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Vaginamålningen visar vår ojämlika syn på sexualiteten

Trots att synen på sexualiteten omvärderades i Sverige under 1960-talet kan en vaginamålning på en högstadieskola i Nyköping fortfarande väcka stor debatt. Kontroversen mellan konstnären och Nyköpings kommun visar att den ålderstigna könsmaktsordningen lever kvar, och att unga kvinnor behöver inspireras till att bejaka ett sunt förhållande till sin sexualitet, skriver barnmorskan Mozhgan Jalali.

Publicerad: 4 februari 2014, 14:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetUngdomarSexualupplysning

I höstas fick konstnären Carolina Falkholt i uppdrag att utsmycka en vägg på en ny högstadieskola i Nyköping. När verket nyligen var färdigställt bestod det av skällsord mot kvinnor som hade målats över med en färgstark kvinnokropp vars vagina var tydligt exponerad. Då Falkholt kom hem till Göteborg fick hon ett mail från sin uppdragsgivare, Nyköpings kommun, som inte var nöjd med motivet och som undrade om hon inte kunde måla om det till något mer subtilt.

Synen på sexualitet omvärderades i Sverige under 1960-talet men fortfarande kan en målning av kvinnliga könsorgan väcka stor debatt. Kvinnans könsorgan är fortfarande så tabubelagd att målningar av dem kan upplevas stötande och kontroversiella. Att individen och samhället påverkar varandra är vi alla överens om, trots att vi kan ha olika uppfattningar om hur och i vilken utsträckning denna påverkan sker. En sak är dock säker - samhällsnormer kommer inte att förändras om individen inte börjar hos sig själv.

Vårt förhållningssätt till könsorganen kan präglas av hur vi blir bemötta och uppfostrade i tidiga barnaår. En liten pojke som drar i sin lilla snopp och därmed kan få stånd kan mötas av föräldrarnas positiva reaktioner, skratt och glädje medan föräldrarna kan ge ett uttryck för oro om det handlar om en liten tjej. Det kan hända att föräldrar uppmuntrar den lilla tjejen till att sluta pilla i snippan med förklaringen att man kan få in bakterier och bli sjuk. Den lilla tjejen kan uppfatta reaktionerna som att det inte är bra att pilla i snippan och därmed sluta att vara nyfiken. Hur föräldrar och samhället påverkar flickors nyfikenhet på sina könsorgan kan ha stor betydelse för den sexuella lusten i framtiden.

Det finns många kvinnor som inte har något namn på sina könsorgan. Som inte vet hur de ser ut i underlivet och som inte gillar detsamma. Män och kvinnor förhåller sig olika till könsorganen och detta avspeglar tydligt i det manliga och kvinnliga beteendet. Män kan sitta med särade ben medan kvinnor oftast sitter med benen i kors. Män låter könsorganen få mer utrymme medan kvinnor gömmer undan dem. Stora skillnader är det under tonåren då de flesta killar redan har börjat onanera vid 12-årsåldern, medan det finns 20-åriga tjejer som aldrig tidigare onanerat då de kan ge ett uttryck för en äcklig känsla.

När män och kvinnor söker hjälp för sexuella problem och symptom kan den kliniska bilden sammanfattas i två kategorier; män som söker för att de har lust och inte kan, och kvinnor som söker för att de kan men inte har lust.

Könsmaktsordningen som fortfarande lever kvar i vårt samhälle danar män som är stolta över sin penis och kvinnor som skäms för sitt underliv. För att kunna förändra den bilden behöver man börja hos sig själv och i sin familj. Ett medvetandegörande av ens förhållningssätt till könet och en positiv syn på könsorganen och sexualitet är vad som krävs som det första steget. Vilka värderingar som kommer att nå genomslag i samhället beror på hur vi behandlar och uppfostrar våra barn.

Låt därför målningen av vaginan inspirera unga kvinnor till att bejaka ett sunt förhållande till sina könsorgan och sexualitet. Det är en inbjudande signal att uppmuntra dem att kunna känna sig glada och stolta över att vara just en kvinna.

Mozhgan Jalali, barnmorska med erfarenhet av att jobba på abortmottagning, ersättare i regionfullmäktige (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News