Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Våga lära av andra

Alla kommuner kan ge företagen en god service och ha en bra dialog med dem, faktorer som har visat sig ha stor betydelse det lokala företagsklimatet, svarar Svenskt Näringsliv på Ronny Svenssons kritik mot jämförelsen av företagsklimatet i landets 290 kommuner.

Publicerad: 21 juni 2011, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Näringslivsklimat

Vad har Solna (etta på Svenskt Näringslivs kommunranking) och Färgelanda (sist på rankingen) gemensamt, undrade Ronny Svensson, sekreterare i Småkom, på Dagens Samhälles debattsida den 16 juni.

Hans tes är att skillnader mellan kommuner gör jämförelser av deras företagsklimat meningslösa. Och inte nog med det, jämförelserna kan rentav vara som ”knivhugg” i ryggen på kämpande kommuner. Frågan är i vilken utsträckning de yttre förutsättningarna avgör hur företagsklimatet är i en kommun.

Låt oss som exempel ta två kommuner som SKL klassificerar som ”varuproducerande kommuner”: Gnosjö (plats 19 på vår ranking) och Nybro (plats 286). När vi frågade företagen i Gnosjö vilket sammanfattande omdöme de vill ge företagsklimatet i sin hemkommun blev betyget mycket bra. Bara fyra kommuner av 290 fick ett bättre betyg än Gnosjö. I Nybro blev betyget betydligt sämre. Bara tretton kommuner fick ett sämre betyg.

Beror skillnaden på att Gnosjö och Nybro har olika förutsättningar? Eller på att kommunerna är olika bra på att arbeta med näringslivsfrågor? Motsvarande skillnader mellan kommuner med likartade förutsättningar finns även i andra kommunkategorierna och för andra frågor. Det visar att de yttre förutsättningarna inte alls behöver vara avgörande för företagsklimatet.

Svenskt Näringsliv verkar för ett bra företagsklimat i landets alla 290 kommuner. När vi började det arbetet för ett tiotal år sedan var det knappt någon som uppmärksammade det lokala företagsklimatets betydelse. Idag inser de flesta hur viktigt företagsklimatet är för en kommuns utveckling. Låt oss ta ett färskt exempel: Kommuner med bra företagsklimat är bättre på att integrera utomeuropeiskt födda på arbetsmarknaden än kommuner med ett dåligt klimat (se Ekonomisk Debatt nr 2/2011).

Låt oss bemöta Ronny Svenssons övriga kritik punkt för punkt:

Högst godtycklig poängsättning och poängviktning
Svenskt Näringslivs ranking baseras till två tredjedelar på enkätsvar från totalt 33 000 företag. Det är företagen som bäst kan bedöma företagsklimatet i hemkommunen. Statistik från SCB och UC utgör den sista tredjedelen. Viktningen finns med för att ge företagen avgörande utrymme i rankingen. Men även utan viktning av parametrarna skulle Solna hamna högst upp i rankingen och Färgelanda längst ner.

Storstads- och storkommunanpassat urval av valda kriterier
Bland de tio främsta på vår ranking finns Habo och Trosa, båda med ungefär 11 000 invånare. Samtidigt ligger en lång rad storkommuner i storstadsregioner betydligt längre ned på listan.

Spektakulära händelser på kort sikt kan få stort utslag
Precis som i andra sammanhang där människors åsikter är avgörande – exempelvis allmänna val – kan enskilda händelser få stort genomslag. Ändå är topp 100 liksom botten 100 på rankingen relativt stabil år efter år.

Urval av frågor till de intervjuade är högst ovetenskapligt sett till hela kommunfamiljen
Kommuner har olika förutsättningar, ja. Men alla kommuner kan ge företagen en god service och ha en bra dialog med dem, faktorer som har visat sig ha stor betydelse det lokala företagsklimatet.

Det är inte seriöst att mäta storstadskommuner kontra små landsbygdskommuner
Vi uppmanar kommuner att jämföra sig med liknande kommuner och ger dessutom den möjligheten i den faktabas där vi presenterar rankingen.

Med rankningen trycker man ned de små kommunerna och landsbygden
Enkätdelen i rankingen visar vad företagen i kommunen anser om hemkommunen. I två av tre kommuner minskar befolkningsmängden trendmässigt. Inte minst för små landsortskommuner är ett bra företagsklimat en överlevnadsfråga.

Ronny Svensson anser att kommuner kan ha ett utbyte med ”vissa” andra kommuner som man vill inspireras av. Man får nästan en känsla av att det rör sig om något som helst bör undvikas. I själva verket är det nog så att Färgelanda kan lära en hel del av Solna, precis som många storstadskommuner kan låta sig inspireras av Gnosjö. Trots att de är olika.

Christer Mård, chef för Svenskt Näringslivs regionverksamhet
Carolina Brånby, ansvarig för Svenskt Näringslivs arbete med lokalt företagsklimat

Carolina Brånby, ansvarig för Svenskt Näringslivs arbete med lokalt företagsklimat

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Näringslivsklimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev