Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Demokrati

Vad har Solna och Färgelanda gemensamt?

Rankningar av landets kommuner görs med högst tvivelaktiga metoder där hemmagjorda och inte sällan högst ovetenskapliga poängsättningar tillåts styra resultatet.

Publicerad: 9 juni 2011, 05:37

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Näringslivsklimat

För varje år som går blir jag alltmer förundrad över meningsfylldheten med att jämföra kommunernas näringslivsklimat med varandra. Åtminstone med de metoder som svenskt Näringsliv använder sig av. Vad har Färgelanda gemensamt med Solna eller Skinnskatteberg med Vellinge? Är det överhuvudtaget motiverat att ge denna rankning så stor uppmärksamhet som Dagens Samhälle – tillsammans med merparten av dagspressen - gjorde i nummer 17 i början av maj?

Flera stockholmsmedier med riksspridning har under många år publicerat s.k. rankningar av landets kommuner där några kommer i topp och andra i botten. Rankningarna görs med högst tvivelaktiga metoder där hemmagjorda och inte sällan högst ovetenskapliga poängsättningar på styrda urval av kriterier hissar en del kommuner till skyarna och andra ner i avgrunden. Att jämföra Färgelanda (6.600 invånare med stort beroende av bl.a. bilindustrins kraftiga svängningar under senare år) med Solnas (68.000 invånare) fördel av att ligga mitt i Stockholmsregionen med alla de fördelar detta ger för tjänste- och varuproducerande företag är knappast seriöst oavsett val av poäng och kriterier. Än mindre seriöst med de metoder Svenskt Näringsliv praktiserar.

Det är heller inte seriöst att denna rankning kan slussa vissa kommuner förbi 154 andra kommuner till ett bättre läge mellan några få år eller att dra några som helst allvarliga slutsatser av att en del kommuner tappat 165 eller 100 placeringar samma period. Med Svenskt Näringslivs metoder kan förlusten av den av staten beslutade nedmonterade servicen på en liten ort föra med sig samma ”katastrof” som ett oöverlagt uttalande sagt i förbifarten av ett stressat kommunalråd.

För små kommuner på landsbygden är företagen kraftigt beroende av den lokala service som aktuella kommuner knappast har en möjlighet att påverka. Detta vet vi efter nedmonteringen av polisen, postens service, apoteket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i merparten av kommunerna med ett invånarantal mindre än 15.000. Om man dessutom studerar de små kommuner som kommit högt upp på den aktuella listan finner man att det nästan uteslutande är mindre kommuner i närheten av större arbetsmarknader och serviceorter – som exempelvis Trosa, Laholm, Habo, Bollebygd och Vaggeryd.

Min kritik i sammanfattning av denna typ av listor är främst:

 Högst godtycklig poängsättning och poängviktning.
 Storstads- och storkommunanpassat urval av valda kriterier.
 Spektakulära händelser på kort sikt kan få stort utslag.
 Urval av frågor till de intervjuade är högst ovetenskapligt sett till hela kommunfamiljen.
 Det är inte seriöst att mäta storstadskommuner kontra små landsbygdskommuner.
 Med rankningen trycker man ned de små kommunerna och landsbygden.

Man kan kanske i detta läge uppskatta SKL:s egen rankning av näringslivsklimatet eftersom den av SKL valda metoden är mer intressant och relevant. Jag är dock inte helt positiv ändå till SKL:s rankning eftersom jämförelser mellan kommuner med helt olika förutsättningar, påverkansmöjligheter, lokalisering i landet, grad av utsatthet för strukturomvandlingar etc. alltid riskerar att mäta helt olika förhållanden.

För en kommun som Färgelanda, Skinnskatteberg eller Hällefors är det mer relevant, inspirerande och stärkande att se sin egen utveckling under ett antal år av intensivt arbete med att utveckla kommunen och att ha regelmässigt utbyte med vissa andra kommuner som man ev. vill inspireras av och få metodkunskap ifrån. Svenskt Näringslivs 290-listor tjänar mer som ”potenshöjare” för de redan utvalda och som ”knivhugg” bakifrån för kommuner som kämpar för sin överlevnad. Till vilken nytta kan en sådan kvasijournalistisk verksamhet tjäna?

Ronny Svensson, Sekreterare, SmåKom

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Näringslivsklimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News