Upprop till nya regeringen: Internationalisera sjukvården!

Det finns få regioner i världen som har lika goda förutsättningar som Stockholm-Uppsala. Här finns en kombination av framgångsrika teknik- och life science-kluster, internationellt ledande forskning och inte minst: stora register. För ungefär ett hundra diagnoser förs detaljerad statistik om insatser och resultat i kvalitetsregister, en del av dem med data sedan 1970-talet. Och med bland annat dessa som grund finns än större möjligheter att förbättra och effektivisera vården med teknik.

Sverige och Norden har också långa traditioner av allmänt finansierad sjukvård. Det innebär lite förenklat att hela populationer finns i våra register, vilket ytterligare förbättrar möjligheterna till forskning. Jämför till exempel med länder som Tyskland och USA där informationen är uppdelad på ett antal olika försäkringskollektiv.

Men precis som med handel med varor och tjänster är det i det internationella utbytet som de stora vinsterna kan ske. Finland och Estland har redan sedan något år börjat dela patientdata med varandra. Det innebär fördelar för medborgarna: en patient kan till exempel hämta ut sina läkemedel i Estland även om receptet är utskrivet i Finland. Men det innebär förstås ännu mer för forskning och utveckling, där möjligheter att forska på stora populationer är synnerligen viktiga. Stockholms läns landsting som representant för Nordens huvudstad borde ta initiativ till att hela Norden och Estland blir ett gemensamt patientdataområde.

I vården samsas high tech med gårdagens teknik. I teorin ska journalsystem hos olika landsting och vårdgivare kunna kommunicera med varandra, men alla med praktisk erfarenhet av vården vet att detta inte fungerar. Telefaxen är fortfarande i gång på sjukhusen – personalen tvingas faxa i brist på enklare och modernare sätt att överföra information på.

Just nu är flera stora landsting och regioner i färd med att upphandla nya journalsystem eller vårdinformationssystem. Det gör att vi har ett bra tillfälle, trots de hinder som indelningen i landsting innebär, att få till system som kan prata med varandra lika självklart som mobiltelefoner av olika fabrikat kommunicerar med varandra.

Men det finns ett kommunikationsproblem. För gemene man, men också för många landstingspolitiker, är digitaliseringen av sjukvården fortfarande synonymt med tjänster som till exempel videomöten. Och inte utan skäl – omstöpningen av primärvården går just nu mycket fort. Men det är vården för kroniskt sjuka och mer avancerad vård som står för den största delen av landstingets budget.

En ny regering bör se till att snabba på arbetet med att internationalisera svensk sjukvård och dess data, arbeta för att all data är lika tillgänglig oavsett landsting eller vårdgivare och att en gång för alla pensionera faxen från svensk sjukvård.

Fredrik Torehammar, näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare