Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Demokrati

”Underskatta inte våldsbejakande extremister”

Åtta av tio kommuner uppger att de har våldsbejakande extremister i kommunen. Allt fler kommuner är medvetna om problemen och har handlingsplaner, men för att möta hotbilden behöver vi nu snäppa upp det förebyggande arbetet ytterligare.

Publicerad: 5 juli 2017, 04:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Drygt 80 procent av kommunerna uppger att de har våldsbejakande extremism i kommunen.


Ämnen i artikeln:

Extremism

Den utmaning som Sverige står inför när det handlar om att förebygga och hantera våldsbejakande extremism ska inte underskattas. Det finns inte en självklar och enkel lösning som är svaret på allt. Men insikten om problemen börjar ta form. Och det händer saker i landets kommuner. Det är bra, men jobbet är långt ifrån klart.

Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har sedan starten 2014 uppmanat och stöttat kommuner i arbetet med att genomföra förebyggande och motverkande insatser. Brottslighet är alltid de rättsvårdande myndigheternas uppgift att hantera, men kommunen kan göra mycket för att stärka tryggheten och förhindra brottslighet.

I den lägesbild som vi presenterar idag uppger 81 procent av landets kommuner att de har våldsbejakande extremism i sin kommun. Motsvarande siffra för 2016 var 25 procent. Den stora förändringen beror med stor sannolikhet inte på att våldsbejakande extremister och miljöer har nyetablerats i samma utsträckning. Däremot är kommunerna mer medvetna om problematiken - hur grupperingar inom de här miljöerna agerar, hur deras ideologi ser ut och hur de rekryterar.

I likhet med förra året bedömer kommunerna, nästan hälften, att vit makt-miljön är den mest framträdande. Därefter kommer den islamistiska extremismen, 23 procent, och den autonoma miljön, 10 procent. Siffrorna handlar dock inte om vilken miljö som utgör det största hotet - det är Säkerhetspolisens uppgift att bedöma. Däremot speglar de den upplevda närvaron.

En grund i det lokala förebyggande arbetet är att ta fram lokala lägesbilder över våldsbejakande extremistiska miljöer. 2017 uppger 42 procent av kommunerna att de under det senaste året har tagit fram en sådan lägesbild. 2016 var motsvarande siffra 2 procent. Ökningen är markant och viktig!

Lägesbilden bör i sin tur ligga till grund för en handlingsplan.

Vi vet att många kritiker tycker att arbetet med handlingsplaner går alltför långsamt. Men vi som ser arbetet inifrån och har daglig kontakt med kommunföreträdare vet att mycket har hänt!

Ett område där kritiken ofta är högljudd och befogad gäller frågan om hur så kallade återvändare ska hanteras. I första hand är dessa alltid en fråga för Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. De ska bedömas och genomgå en rättslig prövning när det är tillämpbart. Men det är inte alltid möjligt att döma de individer som har återvänt. Lagstiftningen har inte hängt med i den utveckling vi sett de senaste åren. En förutsättning för att kommunerna ska kunna arbeta med barn och vuxna som rest för att ansluta sig till IS är att de vet att de finns. Att de har rest - och att de har återvänt. I undersökningen uppger nästan hälften av kommunerna att de inte vet om det finns återvändare i deras kommun. Att nästan hälften av kommunerna inte har kännedom om det finns återvändare i deras område är uppseendeväckande.

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism går nu in i en ny fas. Från årsskiftet ska den nationella samordnarens arbete permanentas och tillskjutas mer resurser. Arbetet ska kompletteras med ett nationellt insatsteam som handgripligt ska kunna bistå kommuner i konkreta fall.

Terrorattentatet i Stockholm den 7 april har också bidragit till att påskynda ett antal beslut och lagändringar för att underlätta exempelvis informationsflöden. Men en stor del av det förebyggande arbetet kommer fortsatt ligga på kommunerna. Vårens lägesbild visar att fler och fler kommuner axlar uppdraget.

Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Extremism

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev